Viktigt men utmanande att beakta barnen i församlingens beslut

barn och unga.

Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen.

22.6.2017 kl. 13:00

För att främja barnens bästa och göra dem mer delaktiga ska de som fattar beslut i kyrkan alltid beakta vilka konsekvenser besluten får för barn och unga under 18 år. Den här punkten i kyrkoordningen trädde i kraft i januari 2015. Vad hände sedan?

– För det mesta har responsen från församlingarna varit positiv, säger Mirva Sandén som jobbar som sakkunnig för barn och skola vid KCSA. De som vi har kontakt med tycker att det är viktigt. En del kanske upplever en känsla av “Hjälp, hur ska vi göra det här”. De tror att det är svårare än det är.

Verkar det som om församlingarna hittat fungerande arbetssätt?

– Det är en process. På vissa ställen fungerar det bra, andra är ännu bara i början av processen, säger Sandén.

Hon hoppas att de som gör barnkonsekvensanalyser i församlingarna verkligen ska ta sig ut till barngrupper och ungdomssamlingar och lyssna på de barn vars bästa de ska arbeta för.

– I de frågor där församlingsrådet har bett om att få en barnkonsekvensanalys har det fungerat bra. Analysen och rekommendationerna har beaktats och resultatet blev bra, säger Rune Lindblom, tf kaplan och barnombud i Korsholm.

Finns det något du skulle vilja förbättra?

– Nu görs ju barnkonsekvensanalys på de beslut som tas på högsta nivå, församlingsrådet beslutar om de stora linjerna. Tankesättet borde få rinna neråt till de konkreta verksamhetsbesluten och synas i dagsplaneringen, säger Lindblom.

Viktigt men svårt, upplever församlingar

Kyrkpressen skickade ut en enkät om barnkonsekvensanalysen till ett antal församlingar. Det här är ett utdrag ur svaren.

Ingå församlings kyrkoherde Tom Sjöblom:

– Barnkonsekvensanalysen är en viktig del av beslutsfattandet. Vi är i det skede då vi ännu utvecklar det mest fungerande sätt för barnkonsekvensanalys i vår församling. Det finns vissa utmaningar, men vi går framåt.

Sibbo svenska församlings kyrkoherde Helene Liljeström

– Det fungerar som en påminnelse om att det är viktigt att beakta barn och unga i beslutsfattningen. Min uppfattning är att det inte har förändrat förhållningssättet särskilt mycket. Barn och unga har man gärna tänkt på också tidigare i vår församling och samfällighet.

Korsholms svenska församling, kyrkoherde Berndt Berg:

– Det är en aning problematiskt att i tid lägga märke till vilka ärenden som kan kräva en barnkonsekvensanalys och därmed kan tiden bli rätt kort för att hinna utföra den ordentligt.

Läs mer i Kyrkpressen nr 25–26/2017!

Emelie Wikblad



PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10