I en trygg kristen omgivning ryms också tvivlet

tro. Caroline Sandström vill bygga gemenskaper där det är tillåtet att öppet diskutera och tvivla. 4.4.2017 kl. 14:09

Det började med söndagskola i ett gammalt gult trähus, Kallbäck församlingshem, på andra sidan ån. På vintern kunde man ta sig dit med skidor över isen. Också skriftskolan år 1975–76 hölls i det gula trähuset. Där fick jag lära mig om den kristna tron, om kärlek och hopp. Jesu kärleksbudskap var något jag ville hålla fast vid. Sedan kom studier, jag byggde upp ett vuxenliv med familj, barn och yrkeskarriär; den kristna tron hamnade på undantag. Det blev barnens dop, vigslar, brorsbarnens konfirmationer och sporadiska besök i kyrkan vid jul och påsk. Men under flera år saknade jag en kristen gemenskap där jag kände mig hemmastadd.

Vid millennieskiftet fann jag en ny plats med stark Gudsnärvaro, ro och tystnad. Jag åkte på retreat till Snoan i Lappvik. Där lärde jag mig att lyssna och upplevde en stark närvaro av kärleken och hoppet. Jag förstod att det finns en plats, en uppgift just för mig – precis som i psalmen Det finns en plats, som jag hade sjungit i söndagsskolan. En plats och uppgifter hittade jag sedan i Petrus församling.

I mitt dagliga värv arbetar jag med svenskan i Finland, som språkforskare med det svenska språket som viktigaste arbetsredskap. Jag läser, skriver, granskar och redigerar texter. Mitt arbete bygger på kritiskt granskande; att ständigt tvivla och ifrågasätta. Tvivel är en viktig del av mig som yrkesmänniska. Jag vill därför bygga gemenskaper där det är tillåtet att öppet diskutera och tvivla. I en trygg kristen omgivning måste det också finnas plats för frågor och tvivel.

Caroline arbetar vid Institutet för de inhemska språken, är förtroendevald i Petrus och medlem i gemensamma kyrkofullmäktige.

I dag går hennes tankar till det vackra vårvädret och känslan av hopp inför våren och sommaren.

Hennes tips: Ta till vara de mörka och ljusa stämningarna som stilla veckan ger. Gläd dig åt påskdagens löfte om uppståndelse och nytt liv.

I kalendern: Taizémässa i Finska Missionssällskapets kyrka 9.4 och 7.5 kl. 18. Det börjar kl. 17.30 med kaffe/te-servering.

Caroline Sandström


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32