Peter Halldorf vill se kyrkliga miljöer där ingen behöver ordnas in i trånga fack.

Hur ska vi orka hålla ihop?

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

Den svenska författaren, pingstpastorn och grundaren av den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby i Sverige Peter Halldorf besöker Helsingfors den 8-9 april. På lördag kväll kommer han att prata i Johanneskyrkan kring temat enhet och ekumenik. Hur ska vi som kristna orka hålla ihop när det finns så många frågor där vi är oense?

– Under fastetiden påminns vi med eftertryck om att den enda vägen till enhet och sammanhållning är att vi säger ja till den Korsfäste. Det innebär att vi går en annan väg än den där vi alltid hävdar hur rätt vi själva har och hur fel de andra har, säger Halldorf.

Enligt Halldorf handlar det om att göra sitt yttersta för att ta emot den andre, med hennes frågor, tvivel, kritik och ifrågasättanden. Att lägga argumenterandet åt sidan.

– Vi ska inte skyla över det som skiljer oss åt, men försöka acceptera att det endast är den ömsesidiga kärlekens väg som kan förena två till synes oförenliga förhållningssätt. Utmaningen – och evangeliets väg – är att göra den andres perspektiv till sitt eget så att man tar det som sin utgångspunkt, på samma gång som man bevarar troheten mot sin egen övertygelse.

I Helsingfors som du snart ska besöka finns en gammal högkyrklig tradition men ibland höjs det röster mot att ta för mycket influenser från det katolska. Finns det risker eller möjligheter som vi missar i vår polariserade debatt?

– Polariseringar skapas i regel genom missförstånd eller ovarsamhet. När vi kommer nära varandra visar det sig ofta att det finns mycket litet som skiljer åt. Begreppet "katolsk" är fortfarande laddat i protestantiska miljöer eftersom det blivit en konfessionell term och därför behöver man tänka på hur man använder det, säger Halldorf.

Ordet ”katolsk” började brukas redan på 100-talet och syftade då till att kyrkan gäller alla människor på alla platser i alla tider. I ordet språkliga betydelse är kyrkan katolsk i motsatsen till provinsiell, än mer till sekteristisk. Efter reformationen kom ”katolsk” att bli liktydig med romersk-katolsk och protestantisk blev en negation till detta.

– Det sitter fortfarande djupt, säger Halldorf.

Enligt honom är alla etiketter – konservativ, liberal, högkyrklig, lågkyrklig, karismatisk, kontemplativ och så vidare – försnävande. Vad vi behöver är kyrkliga miljöer som inte låter sig luras in i trånga fack.

– Att fira en rik liturgisk gudstjänst är inget som Rom har monopol på, lika lite som vi pingstvänner har monopol på tungotalet. Har vi omsorg om varandra istället för att profilera vår särart, kommer vi att se hur vi kan berikas av hela kyrkans bred, höjd, vidd och rikedom.

Nu närmar vi oss påsken. Vad betyder fastetiden för dig?

– Fastan är verkligen, som man sa förr, "själarnas andliga vår". En tid som gör packningen lite lättare, blicken lite klarare och hjärtat lite varmare. Den är helt enkelt en stor gåva till oss, och dessutom en nödvändig förberedelse inför påsken.

Enligt Halldorf är påsken inte bara det kristna årets höjdpunkt och brännpunkt, det som mer än något annat kan skänka oss erfarenheten av att allt det vi tror är "på riktigt". Därför behöver vi också förbereda påskfirandet, både tillsammans som kyrka och på ett mer personligt plan.

– När det kommer till fastan i konkret mening har den alltid en yttre och en inre sida. Den yttre sidan är naturligtvis nödvändig, annars är det inte meningsfullt att tala om fasta, men den kan se ut på tusen olika sätt och är något djupt personligt för var och en. Avgörande är fastans inre sida, den väg på vilken vår kärlek växer och hjärtat blir mjukt. Det är så fastan prövas. Om fastan gör hjärtat hårt – om den ger näring åt rivalitet, jämförelse, modlöshet, självgodhet – då behöver den ifrågasättas.

FAKTA:

  • 8-9 april besöker Peter Halldorf Helsingfors. På lördag talar han kl. 17 Johanneskyrkan, Högbergsgatan 12, under rubriken "En enda ande och en enda kropp".
  • Tillfället är öppet för allmänheten. Kvällen avslutas med kvällste.
  • På söndag predikar Halldorf i högmässan kl. 12 i Johanneskyrkan.
  • Halldorfs besök är en del av märkesåret Nåd, 500 år sedan reformationen.
Nina Österholm



PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37