Alaric Mård siktar på att bli lärare i religion och psykologi.

Tyck inte synd om mig, säg inte att jag är duktig

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

– En klok man sa en gång till mig: kom ihåg att det inte är bara för att du har en funktionsnedsättning som du har någonting att komma med.

Alaric Mård, 23 år, har en cp-skada som främst syns genom ett annorlunda rörelsemönster och försämrad balans. I hur stor utsträckning har hans funktionsnedsättning gjort honom till den han är? Egentligen är den frågan totalt omöjlig att svara på, säger han.
– Det finns ju inget parallelluniversum där jag inte skulle vara den jag är.

Vi sitter vid ett fönsterbord vid Fabbes café i Åbo, där han studerar för att bli lärare i religion och psykologi. Här har han byggt ett liv som han älskar: innebandy på måndagar, ett gemensamt hem med frun Lovisa – de har varit ett par sedan högstadiet – och studierna som ska föra honom tillbaka till den skolvärld som han verkligen kände sig hemma i.
– Jag var jättebra på att gå i skola, och det var något jag byggde min självbild på. Visst stack jag ut, men jag har en sådan personlighet att jag också gillar att stå i centrum. Jag tror faktiskt att det var lättare att ha en cp-skada i högstadiet än att färga håret i fel färg. Jag var väldigt fredad.

Han lärde sig tidigt att hans sätt att bemästra världen var att uttrycka sin vilja, sina känslor och sina tankar i ord.
– Det gjorde mig till en annorlunda pojke. När de andra killarna slank iväg till sina mopeder tänkte jag: om jag skulle söka upp någon som jag kan prata lite relationer med? skrattar han.
Han seglade förbi stereotypierna om den tysta österbottniska mannen som ska ha skjutit ett djur för att vara en riktig karl.
– Jag var ändå aldrig som någon annan, så jag fick bli vem jag ville. Men det här är faktiskt en viktig sak, som jag driver: att vi män också ska våga känna, tänka och drömma – och kommunicera våra rädslor.

En funktionsnedsättning som hans tenderar att få människor att se på honom på två sätt: som martyr eller hjälte.
– Man gör min skada till något otroligt fruktansvärt eller också till något alldeles fantastiskt, och man tenderar göra detsamma med mig som lever med den.
”Jag tycker synd om dig” är något han kan uppfatta i människors blickar. Hjälteskapet kommuniceras mer direkt: ”Du är nog så duktig!”
– Att man ser på människor med en funktionsnedsättning som hjältar eller martyrer hindrar oss från att vara helt vanliga människor som inte klarar av allting.

Han menar att vi alla står där, på samma arena: vi är människor som blir trötta, människor som inte har oändligt med krafter, människor som har begränsade valmöjligheter i sina liv.
– Jag önskar vi kunde mötas där. Jag är begränsad, men samtidigt hävdar jag att det är du också.
För lever vi inte alla i samma smärta: med drömmar som vi inte kan förverkliga? För honom själv har den största sorgen varit att han inte kan utöva idrott i den grad han skulle önska.
– Det kan ju kännas banalt, men det har varit det jag sörjt mest i mitt liv och något som jag fortfarande konfronteras med och kämpar med.

Läs hela intervjun i veckans nummer av Kyrkpressen.

Sofia Torvalds



PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33