Lisen Borgmästars kan spela på upp till fyra vigslar en sommarlördag.

"Bach är alltid ett säkert kort för en vigsel"

vigsel. – Vi försöker alltid träffa brudparet i förväg för att diskutera musikvalet, säger Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstad. 9.3.2017 kl. 00:00

Vilken musik ska spelas vid vår vigsel? Den frågan går många blivande brudpar och grunnar på.

På Alla hjärtans dag tidigare i år ordnade Jakobstads svenska och finska församlingar en kväll där blivande brudpar fick bekanta sig med olika typer av bröllopsmarscher- och musik.

– Vi ville erbjuda dem som ska gifta sig en chans att lära sig mer om vad det finns för olika möjligheter, berättar Lisen Borgmästars, som varit kantor i Jakobstads svenska församling sedan 1996.

Tidpunkten var vald med tanke på de många sommarvigslarna.

– De som ska gifta sig har säkert bokat kyrkan redan och vi ville vara ute i god tid.

Den bröllopsmarsch som allra flest par tågar in till i Jakobstad är Mendelssohns bröllopsmarsch.

– Här i trakten finns den högt på listan. Men det finns också musik som kommer och går. På senaste år har många brudpar till exempel önskat sig Pachelbels kanon i D-dur.

Den är ursprungligen skriven för stråkar, men fungerar också på orgel.

– Ibland har vi också haft andra instrumentalister som spelat med.

Målet är att alla som gifter sig ska diskutera valet av vigselmusik med kantorn.

– Jag tycker att det är viktigt att vi kan träffas ansikte mot ansikte och inte bara sköta saken per telefon eller via sms. Det är bra att få diskutera musiken med brudparet och komma överens.

Antingen tar brudparet kontakt själva eller så kontaktar vi dem i god tid.

Ofta känner brudparen inte till vilken slags musik det finns att välja på.

– Därför är det bra att träffas så vi kan presentera olika typer av musik.

Det händer allt oftare att kantorn får förslag på nyskriven och mer ovanlig vigselmusik.

– I dagens läge finns det information överallt och många har på internet hittat något de tycker att låter bra, men som det kanske inte finns några orgelnoter till.

I de fallen säger Lisen Borgmästars att hon först vill se noterna.

– Jag bekantar mig med dem och efter det kan jag ge ett utlåtande.

Levande musik

Musiken måste inte spelas på orgel.

– Kantorn kan också sitta vid pianot. Men majoriteten vill ändå att orgeln ska brusa på deras bröllopsdag.

Inspelad musik kan vara okej i en del församlingar, men i Jakobstads församling föredrar kantorerna levande musik.

– Eftersom vi är där så vill vi också att musiken ska vara live.

En vigsel är en gudstjänst och därför är det också naturligt att det sjungs psalmer.

– En del väljer psalmerna noggrant, andra har inte så stor skillnad. Den vanligaste vigselpsalmen är Gud se i nåd till dessa två, en jättefin vigselpsalm.

Det finns många psalmer som passar, det behöver inte uttryckligen vara en vigselpsalm. Många väljer också att ha solosång under vigseln.

– Många tror att det måste vara solosång under en vigsel, men det går lika bra utan. Det är upp till var och en hur man väljer att göra det. Många har någon i sin bekantskapskrets som sjunger en solosång. Vid behov kan också kantorerna hjälpa till med att hitta en person som kan sjunga solo, om brudparet så önskar, säger Lisen Borgmästars.

Bach ett säkert kort

Lisen Borgmästars säger att det bästa med vigslar är att få vara med och dela glädjen med brudparet. En sommarlördag kan hon ha upp till fyra vigslar per dag. Den musik hon själv helst spelar är traditionell klassisk musik.

– Bach är alltid ett säkert kort, till exempel Preludium i F-dur. Min personliga favorit är Johan Helmich Romans Sinfonia da Chiesa.

Brudparen kan fritt komma med förslag, men eftersom en vigsel är en gudstjänst behöver kantorn ta i beaktande vad som är lämpligt och vad som inte är det.

– Själv tänker jag att vi vid en kyrklig vigsel är inför Guds ansikte och det får gärna märkas i allt det vi gör i vigseln.

Christa Mickelsson



UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54