Uppgifterna om antalet deltagare under gudstjänster och andra verksamheter som församlingen ordnar har hittills rapporterats till kyrkostyrelsen en gång i året. Vanligtvis har det fallit på kyrkoherden att göra sammanställningen vid årsskiftet.
– I och med att församlingarna rapporterar kontinuerligt blir statistiken mer tillförlitlig. Man gör rapporten medan tillställningen i församlingen är i färskt minne, säger statistikexpert Tuomo Halmeenmäki vid kyrkostyrelsen.
Det handlar i första hand om gudstjänster, läger, utfärder och andra församlingsevenemang. Men också dop, begravningar och vigslar räknas. Liksom också varje kontakt en församlingsanställd har.
– Det betyder att jag ska räkna varje gång jag samtalar med en människa på stan och samtalet berör personens liv, säger Lars-Johan Sandvik, kyrkoherde i Nykarleby.
Statistiken frågar också efter temat för samtalet. Handlade det om själavård, depression eller något annat? Men vem man samtalat med frågar statistiken inte efter.
En annan nyhet i reformen är att kyrkostyrelsen också samlar in statistik över den verksamhet och de grupper lekmän leder.
– I princip ska också samtal och kontakter som de frivilliga medarbetarna har bokföras, säger Halmeenmäki.
De frivilliga kommer ändå inte åt att fylla i uppgifterna i dataprogrammet. De ska i stället meddela uppgifterna till en kontaktperson bland de anställda.
– Vi har inte utsett någon kontakperson, säger Sandvik. Vi har så pass bra koll på våra grupper att vi anser att det inte behövs.
Varför är det viktigt att de frivilliga syns i statistiken?
– De frivilliga gör en stor arbetsinsats i kyrkan och vi vill göra den synligare, säger Halmeenmäki.
Finns det någon risk att man utnyttjar informationen att minska antalet anställda?
– Det har jag svårt att tro. Tvärtom visar många frivilligarbetare på att de anställda lyckats bra i sitt arbete.
Även om reformen ifrågasatts i församlingarna har uppgifterna flödat in till kyrkostyrelsen under januari.
Ur statistiken kan Halmeenmäki utläsa att det i januari ordnades 2 800 gudstjänster runt om i Finland och att de samlade 145 000 besökare. Det gjordes 45 000 församlingskontakter. Av dessa stod diakoniarbetarna för 23 000 och prästerna för 15 000. Statistiken visar att församlingarnas frivilligarbetare var involverade i 1 700 kontakter.
– Statistiken för januari är inte komplett. Den uppdateras varterfter uppgifter kommer in. Uppgifterna från tio församlingar som ännu inte uppdaterat sina bokningsprogram saknas, säger Halmeenmäki.
Systemet bygger på att de församlingsanställda för in uppgifterna som efterfrågas i bokningsprogrammet. Det kan man göra genast tillställningen är slut.
– Kyrkvaktmästaren kan gå in i programmet och mata in antalet besökare från sin telefon genast efter gudstjänstens slut, säger Sandvik.
Varför är då statistiken så viktig?
– Det är på kyrkans ansvar att som en offentlig aktör förmedla information om sin verksamhet till församlingarna, samhället och sina samarbetspartner, säger Tuomo Halmeenmäki. Genom den här reformen vill vi förbättra vår betjäning av församlingarna och andra som använder statistiken.
Det gäller alltså för kyrkostyrelsen att motivera församlingarna att föra statistik.
– Det ligger i församlingarnas eget intresse att göra ett gott arbete. De har själva nytta av statistiken och dessutom blir deras arbete synligt, säger Halmeenmäki.
– Det är för tidigt att bedöma värdet av reformen, säger Sandvik. På prosteriets kyrkoherdekonferens blev det sagt att det viktigaste är det som sker i församlingen, inte hur det bokförs.
Statistiken publiceras under året på webbadressen www.kirkontilastot.fi
Läs mera i Kyrkpressen 7/2017
