Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål, menar ärkebiskop Kari Mäkinen.

Mäkinen: kyrkan har ansvar också för par av samma kön

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

Ärkebiskopen anser att kyrkan ska bära ansvar för att den betjänar också par av samma kön i samband med deras bröllop.

Lagändringen som gör det möjligt för par av samma kön att ingå äktenskap träder i kraft i början av mars. Ärkebiskopen sade att vi i kyrkan har all orsak att glädja oss med dem som gläder sig.
– Förändringen är ett steg som ger glädje och lättnad på en lång väg bort från skammens, skygghetens och undangömdhetens värld. Det gör mycket kärlek synlig, sade ärkebiskopen.

Enligt de anvisningar som kyrkan har i dag är kyrklig vigsel av par av samma kön inte möjligt. Ärkebiskop Mäkinen anser att diskussionen nu ändå inte borde fokusera på vad en präst får göra eller inte göra. I stället är det tid att fråga sig hur kyrkan tjänar människorna, också par av samma kön, då de ingår äktenskap.
– Kyrkan har ett pastoralt ansvar för att på samma villkor betjäna alla människor som kyrkan ska be för och med. Vi bär det här ansvaret genom situationsanpassade gudstjänster i olika livssituationer, betonade ärkebiskopen.

Mäkinen sade att ingen i det här skedet med säkerhet kan säga vad den förändrade äktenskapslagen i slutändan medför för kyrkan. Men tanken att allt ska förbli som förr är inte realistisk.
Ärkebiskopen antog att präster på olika sätt kommer att bära ansvar för par av samma kön som ingår äktenskap. En del utnyttjar de delar i handboken som kan anpassas mindre, andra mera, så att det i praktiken närmar sig välsignelse av äktenskap.

Det finns också präster som upplever att de på grund av sin övertygelse inte kan betjäna äkta par av samma kön. Mäkinen säger att ett ansvarsfullt sätt att betjäna då är att visa dem vidare till någon annan präst för vilken det känns naturligt att betjäna dem. Ärkebiskopen anser att det inte är någon katastrof för kyrkan fastän det skulle förekomma en situation där en präst i enlighet med sitt samvete viger till äktenskap trots nuvarande anvisningar.

– Det viktiga är att vi bär ansvar och ställer de människor främst som firar sitt livs viktiga fest, inte prästerna själva och kyrkans konflikter, sade Mäkinen.
– För egen del vill jag vädja om att ingens äktenskap blir till föremål för kyrkopolitisk demonstration eller görs till slagträ i en kamp. Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål. Jag hoppas att ingens äktenskap blir överkört av en kyrkopolitisk kamp så att bröllopsfesten av andra görs till rätts- eller besvärsprocess.
Ärkebiskopen hoppas också att biskoparna för egen del gör allt för att kyrkans framtid inte byggs med sanktioner, disciplin, kontroll och rättsprocesser.

Ärkebiskopen påminner om att diskussionen om äktenskapet bara delvis handlar om synen på äktenskapet.
– Den handlar också om tros- och bibeltolkning och om människobilden, världsbilden och gudsbilden. Olikheterna har bara blivit synliga i temat för diskussionen. Så här ser vår kyrka ut, på så här olika sätt tolkar vi i kyrkan vårt lutherska arv.
– Nu behöver vi ett tryggt offentligt rum där vi alla kan andas fritt och där vi i lugn och ro kan föra den diskussion som vi måste föra om äktenskapet, sade Mäkinen.

Mäkinen var också bekymrad för att man värderar varandras tro och liv på basen av synen på äktenskapet.

– Den kristna kyrkan finns inte i världen på grund av äktenskapet eller för äktenskapet. Kyrkan finns i världen för Kristus skull. Vår gemensamma tro är en tro på den treeniga Guden, inte en tro på äktenskapet. Äktenskapet är till för människan, inte människan för äktenskapet.

Kyrklig tidningstjänst



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22