Maria Sundblom Lindberg äter ofta chiagröt till lunch i det lilla hörnkaféet på Albertsgatan, och gör det också i dag. Hennes arbetsrum, där hon som psykoterapeut tar emot klienter, ligger ett stenkast därifån. Vanligtvis har hennes arbetsveckor en rätt tydlig rytm, men just nu spiller förra veckans premiär av teveprogrammet Cirkus Familj över på alla områden.
– Vi fick en tsunami av respons strax efter premiären. Det är otroligt glädjande att människor tittar och berörs.
Skilsmässa, missbruk, våld inom familjen, att leva som flykting, näthat, sjukdom, funktionsnedsättning, regnbågsfamiljer. Det är personer med helt olika bakgrund och liv som satt sig ner i soffan hos Maria Sundblom Lindberg och hennes familj.
– En gemensam nämnare är att de som deltar i programmet inte överhuvudtaget är intresserade av synlighet för sin egen skull. Det är berättelsen som är det viktiga. De har själva blivit hjälpta av andras berättelser och vill dela med sig av sina.
Hon kallar dem fyrar.
– Vi behöver alla de där fyrarna i livet, strimmor av ljus, något att sikta på. Det är oerhört generöst av dem. Det krävs mod att sätta sig där och berätta om det som är det viktigaste och svåraste i livet, sådant man annars bara outat åt sina närmaste vänner eller släktingar. Plötsligt sitter man där och har potentiellt hela Finland och Sverige framför sig.
Du har en ovanlig förmåga att få människor att öppna sig, att vilja berätta sina liv. Hur kommer det sig? Hur blir man en nyfiken människa?
– Jag tror att det beror på att jag är och alltid varit oerhört intresserad av människor. Det var mycket värre tidigare, jag var mer gränslös. Då var det nästan pinsamt. Jag har lugnat ner mig med åren och är inte lika intensiv. Men jag är oerhört intresserad av hur folk får ihop sina liv. Och jag älskar att lägga pussel. Hur blev det som det blev? Det är ingen slump att jag jobbar med det jag gör.
– Jag vet inte hur man blir en nyfiken människa. Det är nog medfött, handlar om temperament. Men jag letar också hela tiden efter kartor, är på jakt efter riktning i mitt eget liv och vill veta hur andra gör.
"Jag älskar att lägga pussel. Hur blev det som det blev? Det är ingen slump att jag jobbar med det jag gör."
För att en människa ska kunna öppna sig och vara ärlig krävs trygghet och tillit. Hon berättar att en av orsakerna till att hennes egen familj är med i Cirkus Familj är att det ska bli mer rättvist mot de andra som är med i programmet.
– De kommer med sin familj och sin story. Då vill jag också bjussa tillbaka med mig och mitt. Räknat i minuter är min familj med på ungefär fem minuter av trettio i varje avsnitt, så procentuellt är det inte särskilt mycket. Men det sätter tonen, skapar en atmosfär.
Skiljer inte på kristet och sekulärt
Maria Sundblom Lindberg är präst och psykoterapeut. Det är fyra år sedan hon slutade jobba i församling, delvis på grund av inre stridigheter i församlingen.
– Jag jobbar tre dagar i veckan som psykoterapeut och två dagar med media. Men jag har en väldigt stark prästidentitet och ska inte sticka under stol med att jag saknar väldigt mycket av det kyrkliga och andliga. Samtidigt är jag djupt privilegierad för att jag får jobba med det jag gör.
I sitt arbete skiljer hon inte på sekulärt och kristet.
– Jag har klienter inom psykoterapin som söker sig till mig för att de känner till min bakgrund. I det andliga livet finns jättemycket som psykologin inte kan erbjuda. Psykologin ger förståelse, men ingen tröst.
Kärlek som metod
I avsnitt tolv av Cirkus Familj träffar hon familjen Cedercreutz som varit med och grundat en kristen skola.
– Deras pedagogiska huvudvision är kärlek. Tanken är att kärleken befriar så mycket kognitiv kraft att barnen också lär sig. Och det vet ju varenda förälder, stryper man av värmen så går barnen i lås.
Hon vill jobba på samma sätt.
– Min metod är att tycka jättemycket om. Jag har hemskt lätt för det. Om kärleken är det viktigaste i kristen tro är Cirkus Familj definitivt ett kristet program.
