Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Kyrka. Röstningsaktiviteten under den egentliga valdagen, söndagen, har varit livlig. I många församlingar har röstningsprocenten redan överskridit tjugo procent. 14.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag 14.11 är det gemensam valdag för alla församlingarna i evangelisk-lutherska kyrkan. 13.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet beslöt på fredag förmiddag att be biskoparna utarbeta pastorala anvisningar för förbön för par som registrerat sitt partnerskap. Beslutet fattades efter omröstning med enkel majoritet med rösterna 78– 30. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det initiativ som kom till för att ge organ som UK möjlighet att vända sig med initiativ till stiftsfullmäktige växte till något större. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har godkänt en ändring i kyrkoordningen så att domkapitlet i Borgå stift får rätt att från fall till fall avgöra språkkraven i samband med kyrkoherdeval på Åland. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har med rösterna 78– 30 godkänt bön för dem som har registrerat sitt partnerskap. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Om fem till tio år har Kaul medverkat till att forma sjuttio unga ledare. De går till biskopen och säger: ”Vi kommer som tjänare och vill gärna jobba tillsammans i team.” 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt valordningen för kyrkan ska församlingsvalet påbörjas den andra söndagen i november under valåret efter avslutad gudstjänst. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har inlett diskussionen om partnerskapslagens följder för kyrkan. 11.11.2010 kl. 00:00

Människa. I ett samhälle besatt av utbildning, status och ekonomi är kyrkans viktigaste uppgift att få människor att förstå att vi inte behöver skapa oss själva –  vi är redan skapade av Gud. 11.11.2010 kl. 00:00

May Wikström. Det är adventkalendrarnas tid. Utbudet dignar och det finns allt från glittrande krubbor med ängla-skaror och stämningsfulla kyrklandskap till bestyrsamma tomtar att välja bland. 11.11.2010 kl. 00:00

Ledare. Religionens betydelse i Finland har inte minskat, snarare ökat. Men kartan har förändrats drastiskt, så till den grad att den som kör med en gammal navigator får pröva sig fram på vägar som enligt GPS:n inte existerar. Ett kodord för att inte göra som prästens kråka och slinka ner i diket är dialog, ett annat är tolerans. 11.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Konstitutionsutskottets betänkande om partnerskapslagens följder för kyrkan har delats ut på kyrkomötet. 10.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. I framtiden ska församlingarnas ekonomi skötas centralt. Den svenskspråkiga enheten placeras i Borgå eller Vasa. 10.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags, på Svenska dagen, firades också Svenska Teckenspråksdagen och i samband med den fick Kyrkans central för det svenska arbetet motta ett pris för ”bästa svenska service” för döva. 9.11.2010 kl. 00:00

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34