Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Kultur. – Vad är det som får någon att ge upp allt och kasta sig i någon annans händer? 12.5.2011 kl. 00:00

Ledare. Kyrkomötets nästsista session – om det av någon orsak inte blir skäl att sammankalla en extraordinär session – är avkruxad. 12.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsförbundet ställde sig på tisdagens årsmöte sig bakom Fontana Medias beslut att stänga den fysiska bokhandeln i Helsingfors. 11.5.2011 kl. 00:00

Världen. Tuulikki Koivunen Bylund, som är född i Finland och biskop i Härnösands stift, vill tillåta läkare att assistera vid självmord. Den här åsikten har hon fört fram i ett herdabrev som skickats ut till anställda och förtroendevalda i stiftet. 10.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingen är den största markägaren vars skogsområden nu är aktuella för vindkraftverk i Kristinestad. 10.5.2011 kl. 00:00

Samhälle. 70 000 gammallaestadianer samlas på Söderfjärden i Sundom sommaren 2015, förutsatt att markägarna ger lov. Evenemangets inverkan på den unika miljön har ifrågasatts. 10.5.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. En fredag i april fick jag nästan rågbrödet i halsen. Morgontidningens nyhetssida rapporterade om en demonstration som ägt rum på riksdagshusets trappa. Jag fäste mig speciellt vid ett citat från en av demonstranterna: ”Hakkaa päälle, pohjanpoika! Vi är precis lika fina som ni!” 12.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. De åländska församlingarna har inlett ett nytt informellt samarbete: Ålands unga kyrka. Det första projektet är Night in the Church, en vaknatt i Finströms kyrka den 14–15 maj med program hela natten. Kyrknatten välkomnar ungdomar från årskurs 9 och uppåt. 10.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Nästan 200 finlandssvenska skolelever samlades förra veckan till Bibelkuppens final i Tammerfors. I år segrade Bennäs skola, årskurs 5–6. 9.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Under helgen ordnades Församlingsförbundet en inspirationsdag för församlingens förtroendevalda. Förtroendeforumet samlades på båten till Tallinn och deltagarna fick ta del av inledningar och diskutera möjligheten att engagera kyrkans medlemmar i frivilligarbete för församlingen. 9.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Efter omröstning beslöt kyrkomötet att anteckna till kännedom kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna.  9.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet godkände enhälligt en ny paragraf i kyrkolagen om att församlingen ska ta ut en avgift för gravplats och tjänster i samband med gravsättningen. Då avgiften fastställs ska församlingens kostnader beaktas. Det har hittills inte funnits någon allmän reglering av grunderna för begravningsavgifterna i kyrkolagen.  9.5.2011 kl. 00:00

Världen. De svenska socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin föreslår att de svenska helgdagarna ses över i en särskild utredning. Hon tycker att Sverige behöver en muslimsk helgdag. 8.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Under lördagen samlas barnkörerna i de nyländska prosterierna till barnkörsstämma i Borgå. Barnen uppträder med sång på torget kl. 15. Vid regn flyttas torgkonserten till domkyrkan. 7.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är inga problem att få barnen att sjunga gospel. Anna-Pia Svarvar i Larsmo är nästan chockerad över hur snabbt de lär sig både text och stämmor. 6.5.2011 kl. 00:00

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40