Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Kyrka. Ett namnbyte diskuteras i nuvarande Lappfjärd-Kristinestads församling. Kyrkoherde Lars Nisula tror att det kunde bli aktuellt tidigast 2012.  20.5.2011 kl. 00:00

Världen. Den privatpraktiserande läkaren Allan Axelsen i Århus, Danmark, ber dagligen med sina patienter för att lindra deras smärta, skriver Kristeligt Dagblad. 22.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Hela sju av elva lediga prästtjänster i stiftet har inte inom utsatt ansökstid fått några sökanden. Samma gäller för sju av nio kantorstjänster. 19.5.2011 kl. 00:00

Människa. Forna studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors får något varmt i blicken när skolans vaktmästare Anders Westerholm kommer på tal. 19.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vad gör en församling med en hel ö? Ingå församling vill göra Stora Fagerö till en skärgårdsoas för såväl anställda, förtroendevalda som församlingsmedlemmar. 19.5.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Kan en flickas längd anses vara en sjukdom som behöver behandlas? På forskning.no läser jag en artikel om Kristin Espetøyl, i dag 44 år, som på 70-talet behandlades med tillväxthämmande hormon. Orsaken: Hon förutspåddes bli 1,87 centimeter lång. 19.5.2011 kl. 00:00

Ledare. Om en dryg vecka möts kyrka och skola i Den blomstertid nu kommer. Psalmen ger barn lyckofjärilar i magen, medelålders föräldrar snörp i halsen – och en och annan lärare en djup suck av lättnad. Om mötet sker, det vill säga. 19.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Esbo går in för en gemensam servicecentral från och med nästa år. 18.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Fontana Medias bokhandel på Mannerheimvägen 16 kommer att stängas kring midsommar. 18.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Förbjud försäljningen av energidrycker. En arbetsgrupp där också Sibbo församling ingår vädjar nu om detta till köpmännen i kommunen. Men uppropet får inget gensvar hos de stora kedjorna. Det avskräcker ändå inte. 18.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Skam och skuld är två skilda saker även om kyrkans tradition har dragit de två över samma kam i två tusen år. Det hävdar Joensuuprofessorn Paavo Kettunen i ny bok. 17.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans tio teser om motion och idrott offentliggjordes under Kyrkodagarna i Lahtis.
   16.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. I det senaste meddelandet från domkapitlet i Borgå stift framgår det att sökandena till kaplanstjänsten i Esbo svenska församling Heidi Jäntti, Johan Kanckos och Ben Thilman har förklarats behöriga för tjänsten. 13.5.2011 kl. 00:00

Insändare. Christian-Charles"Crille"  de Plicque, www.deplicque.netInterviewedRadio Vega ÖsterbottenDj Jan "Jacke" JACOBSON kl. 9.10Måndag  16.5svenska.yle.fi/osterbotten 12.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Se bilder från Församlingsförbundets årsmöte! 12.5.2011 kl. 00:00

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01