Klockan fem på onsdagkvällen är församlingssalen i S:t Jacobs kyrka redan så full att personalen lyfter in extra stolar. Närmare 80 Drumsöbor och församlinganställda har samlats för att få svar på frågan: hur ska det gå för S:t Jacobs? Kommer Drumsö att förlora sitt svenska rum?
– Nu är det så många rykten i svang att vi ska reda ut dem ordentligt, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund till en dam som kommer in och letar efter en plats.
Leif Andersson är en av församlingsmedlemmarna som kommit till kyrkan i hopp om att arbeta för att S:t Jacobs ska kunna bevaras i den svenska församlingens händer.
– Drumsö växer hela tiden, vi blir fler och fler. Varför göra sig av med utrymmen som kommer att behövas? undrar han.
– Och att vi skulle få rum i den stora kyrksalen under stora högtider, både finsk- och svenskspråkiga – det tror jag inte på.
Så vad handlar det då om? Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors måste spara pengar. Alla samfällighetens 21 församlingar måste skära ner 15 procent av sin budget under tre år. I kyrkan brukar man skära ner främst på två sätt: antingen genom att göra sig av med fastigheter eller genom att göra sig av med personal. Hyror och personalkostnader är nämligen de överläget största kostnaderna inom församlingarna, och verksamheten vill man ogärna banta ner.
I det kyrkokomplex som finns på Drumsö ingår två kyrkor – den stora kyrkan, Drumsö kyrka, som används av den finskspråkiga församlingen, och den mindre kyrksalen, S:t Jacobs kyrka, som används av den svenska församlingen Johannes församling. I S:t Jacobs finns en kyrksal, en församlingssal och eftis-, fritids- och klubbutrymmen som samlar omkring 80 svenskspråkiga Drumsöbarn dagligen, om vardagarna.
– Kyrkorna på Drumsö måste renoveras, de är över 60 år gamla. Och i samband med renoveringen finns en chans att tänka om – behöver vi egna utrymmen för vår verksamhet eller finns det en möjlighet att samsas med den finska församlingen? förklarar Westerlund.
– I församlingsrådet har vi varit ense om att det viktigaste inte är att hålla fast vid de egna utrymmena utan att trygga verksamhetsförutsättningarna.
Westerlund poängterar också att inga beslut är fattade – ingen har bestämt att församlingen ger upp S:t Jacobs.
– Att ge upp det här utrymmet är ett alternativ som diskuteras, det finns fördelar med det, men också nackdelar.
När den finska församlingens kyrkoherde Juha Rintamäki talar blir det tydligt vilket alternativ han hoppas på: att Johannes församling ger upp S:t Jacobs och börjar samarbeta med Lauttasaaren seurakunta.
– Vi måste svara på de utmaningar församlingsekonomin ställer på oss, säger han och talar om att använda utrymmena på ett ändamålsenligt sätt, om att ha sådant som görs gemensamt med den svenska församlingen, och sådant som görs skilt.
– Men vi ska givetvis respektera varandras verksamhetskultur.
Han påpekar att om den finska församlingen inte kan spara på sina fastigheter, löper de risk att tvingas säga upp en femtedel av sin personal.
Under kvällen blir problemställningen allt tydligare: Johannes församling har goda möjligheter att spara sina 15 procent genom omorganisering av sina utrymmen på Högbergsgatan. Johannes församling kan välja att hålla kvar S:t Jacobs kyrka på Drumsö och spara på annat håll.
Däremot har finska Lauttasaaren seurakunta svårare att nå sitt eget sparmål. Den lättaste lösningen för den finska församlingen skulle vara att Johannes gav upp sitt eget utrymme på Drumsö och delade på utrymmen med den finska församlingen.
Och vad skulle hända med S:t Jacobs kyrka om Johannes församling gav upp den?
– Den skulle hyras ut, till exempel till en annan kyrka, säger fastighetschef Kai Heinonen. Katolska kyrkan, till exempel, letar efter nya utrymmen för sina växande församlingar.
Församlingsrådsmedlem Lotta Keskinen är förbryllad. Hon är en av de tre församlingrådsmedlemmar i Johannes församling som deltar i mötet, tre av fjorton. Hon är Drumsöbo, och efter måndagens församlingsrådsmöte, då Drumsöfrågan diskuterades, hade hon en känsla av att hon var ganska ensam om att se det som en möjlighet att S:t Jacobs kunde stanna kvar i den svenska församlingens händer.
– Och är det faktiskt så att det är vi i församlingsrådet som får fatta det här beslutet, om att ha kvar S:t Jacobs eller inte? undrar Keskinen.
– Eller kan frågan gå vidare till gemensamma kyrkofullmäktige som fattar ett annat beslut?
– Vad Lotta frågar är väl egentligen: Kan du köra över oss? klargör kyrkoherde Johan Westerlund, riktar sin fråga till den finska kyrkoherden Juha Rintamäki och verkar också själv vara ganska intresserad av svaret.
Rintamäki, som också är ordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors, anser att beslutet ändå fattas av Johannes församlingsråd. Samtidigt hoppas han att frågan ska kunna lösas i samförstånd med den finska församlingen.
Men eftisföräldrarna och pensionärerna som samlats i församlingssalen möter hans inlägg med skepsis och tysta muttranden. Hur ska de kunna dela på mindre utrymmen i framtiden om det är trångt redan nu?
Prästen och Drumsöbon Fred Wilén river ner kvällens största applåder med sitt inlägg:
– Minoriteter kräver extra skydd, och det kräver också S:t Jacobs och den svenska verksamheten på Drumsö. Vi vet alla att när vi går in i ett kafferum och där finns någon som talar finska är alla finlandssvenskar så hövliga att de går över till finska. Jag är färdig att jobba för att vi får ha kvar S:t Jacobs som ett svenskt rum på Drumsö.
Vad händer nu?
* En renoveringskommitté (ordförande är Lauttasaaren seurakuntas kyrkoherde Juha Rintamäki och viceordförande Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund) är tillsatt. Kommitténs uppgift är att planera och leda arbetet med renoveringen.
* En konsult går igenom alla utrymmen i församlingskomplexet på Drumsö och kartlägger hur mycket de används. Den informationen använder kommittén som underlag i sin planering.
* Alla församlingsanställda blir hörda i frågan.
* Under våren 2017 tar församlingsrådet i Johannes församling ställning till de alternativ kommittén utarbetat.
* Hösten 2017, om allt går bra, ska renoveringen av församlingskomplexet på Drumsö inledas, och vid det laget bör man veta hur utrymmena ska utnyttjas i framtiden.
