Antalet icke-medlemmar som begravts på församlingarnas kyrkogårdar har på femton år ökat med 37 procent. FOTO: ARKIVBILD

Allt fler icke-medlemmar jordfästs på anhörigas begäran

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

När personer som inte tillhört kyrkan har dött och ska begravas ställs de anhöriga inför frågan hur begravningen ska ordnas. Drygt 70 procent av icke-medlemmarna jordfästs i kyrkan, visar statistik från 2015.

Om den avlidna under sin livstid meddelat att hen inte vill ha en kristen begravning blir det ingen kyrklig jordfästning. Men om de anhöriga så önskar, och prästen konstaterar att det finns förutsättningar för en kyrklig jordfästning, jordfästs den avlidna personen enligt samma mönster som de som tillhört kyrkan.

Antalet ökar

Kyrkostyrelsens siffror visar att antalet icke-medlemmar som begravts på församlingarnas kyrkogårdar på femton år ökat med 37 procent, från drygt 5 200 begravningar årligen (år 2000) till drygt 7 100 (år 2015). Av de drygt 7 100 icke-medlemmar som 2015 begravdes på en kyrkogård jordfästes drygt 70 procent, eller 5 086 personer, kyrkligt.

– Över 90 procent av finländarna får en kristen jordfästning, trots att klart under 90 procent av finländarna över 70 år hör till kyrkan, säger Kimmo Ketola, chef för Kyrkans forskningscentral. Bland de finländare som är 65 år eller äldre hörde 82 procent till kyrkan år 2015, medan 88 procent gjorde det år 2000.

Läs hela artikeln och biskop Björn Vikströms kommentar i papperstidningen 44/2016.

Text: Christa Mickelsson



PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15