Markus Lytts, Alexander Holmlund, Susanne Marins, Ylva Ekblad.

När moralen inte längre är lönsam

teater. Det är en berättelse om människor som har förlorat sin moraliska kompass snarare än sitt hopp, skriver Erika Rönngård om Wasa Teaters Mor Kurage och hennes barn. 30.9.2016 kl. 15:23

Mor Kurage och hennes barn utspelar sig under trettioåriga kriget. Mor Kurage reser runt med sin vagn och säljer det arméerna kan tänkas behöva – allt från bältesspännen till brännvin. Hon är en kvinna som kan tala för sig och hålla familjen, de tre mer eller mindre vuxna barnen, på benen. Kriget är hennes näringsgren, men barnen har hon tänkt hålla utanför krigsmaskineriet.

Det är kvinnorna som lyser starkast i pjäsen, med mor Kurage själv i spetsen. Ylva Ekblads Mor Kurage stiger fram som en rakryggad och driven kvinna. I Ulrika Bengts uppsättning av pjäsen talar Kurage och hennes barn dialekt med varandra. Dialekten är en markör som håller ihop familjen, men blir mer än så. När Ylva Ekblad förmedlar barsk omsorg på Solfdialekt rotar hon inte bara mor Kurage i sig själv. Hon låter också den österbottniska publiken möta pjäsen på kulturell hemmaplan.

Susanne Marins övertygar å sin sida i rollen som den stumma dottern Kattrin som kommunicerar med tecken och gester så att inte bara de teckenspråkskunniga förstår henne, utan hela salen.

Scenografen Erik Salvesen har fört in ett för scenkonsten främmande element: Vatten. Över scengolvet brer vattnet ut sig och skådespelarna klafsar genom det iklädda gummistövlar. Från taket kommer regnet ner i ridåer. Vattnet må vara dekorativt med sina speglingar och sina reflektioner, men det är mycket mer än ett dekorativt element. Det öses upp, det används för att diska kärl, det ger effekt åt ilskna steg och närmast dansanta utsvävningar hos skådespelarna. Framför allt känns det som om vattnet är en symbol för krigets närvaro i berättelsen.

Mor Kurage och hennes barn är en pjäs skriven 1939 med handlingen förlagd till 1600-talet. Ändå känns det som om världen utanför teaterhuset gör den skrämmande aktuell. Det är en berättelse om människor som har förlorat sin moraliska kompass snarare än sitt hopp, människor som anser sig vara vanligt ordentligt folk som kommer i kläm i krigets maskineri – utan att våga se sitt eget ansvar.

Samtidigt är det omöjligt att se ner på dem. Snarare blir de karaktärer att spegla sig i, karaktärer som visar vår egen förmåga att göra fel val, att inte stå upp för de ideal vi någonstans ändå har och vår egen oförmåga att vänta oss det värsta.

I det nuvarande samhällsklimatet är det lätt att sjunka ner i hopplöshet efter mötet med Mor Kurage. Som medicin skulle jag vilja rekommendera filosofen Joel Backströms text i programbladet, en text som bland annat påminner oss om hur skiljelinjen mellan ont och gott inte går mellan olika människor utan inom var och en av oss, hela tiden.

TEATER
Mor Kurage och hennes barn
Manus: Bertolt Brecht
Regi: Ulrika Bengts
I rollerna: Ylva Ekblad, Susanne Marins, Alexander Holmlund, Markus Lytts m.fl.
Spelas på Wasa teater till 29.10.

Susanne Marins, Niklas Groundstroem, Ylva Ekblad, Tove Qvickström, Jonas Berqvist.
Erika Rönngård



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00