När Vilma Wasström och Patrick Koski berättar om sin tro brukar folk vara positiva och nyfikna.

Coolt att tro på Gud

ungdomar.

De är helt vanliga unga som prioriterar och tänker annorlunda. Trots fördomarna brukar folk se upp till Vilma och Patrick för att de vågar tro.

10.8.2016 kl. 14:00

Heta debatter om tro och vetenskap. Nyfikna frågor, ibland hånfulla kommentarer. Även stereotypa uppfattningar om att alla kristna är tråkiga och sitter hemma och läser Bibeln på en fredag kväll. De här är saker som Vilma Wasström, 19 och Patrick Koski, 21 ofta råkar ut för på grund av sin tro. De är båda kristna och församlingsaktiva, men lever ändå ett helt vanligt liv som vilken som helst ung människa i dag.

Varför är du kristen?

– Jag behöver någonting att tro på. Världen skulle kännas tom utan en högre makt, och för mig är kristendomen det mest logiska sättet att förklara min verklighet, säger Wasström.

Både Wasström och Koski kommer från familjer där föräldrarna nog hör till kyrkan men inte varit särskilt troende eller aktiva inom församlingen. Som liten sjöng Wasström i församlingens barnkör men förstod ännu inte då vad sångerna handlade om. Det var under skriftskolan som hon för första gången gav tron en möjlighet. Nu har hon varit församlingsaktiv i fem år, och tron är en process som hela tiden för henne framåt.

Den minnesbild av kristendomen som Koski har från sin barndom omfattar huvudsakligen skolans obligatoriska jul- och vårkyrkor. Ännu efter att ha gått skriftskolan tyckte han att det hela med tro och Gud var ganska fånigt och ointressant, men under hjälpledarutbildningen kom en vändpunkt.

– Det var då jag tog fram pusslet, då jag verkligen började fundera på vad jag egentligen tror på. Sedan dess har bitarna sakta men säkert börjat falla på plats, berättar Koski.

Både Wasström och Koski har varit aktiva i sin hemförsamling Matteus ända sedan de blev konfirmerade. För Wasström är det främst medmänniskorna som gör att hon vill vara med.

– Genom församlingen har jag fått vänner i alla åldrar, och speciellt under sommaren är det naturligast att träffa dem på skribaläger eller i andra kyrkliga sammanhang. Det känns så lätt att umgås med människor som delar samma tro, säger Wasström.

– Församlingen och kyrkan utgör också en trygg plats där man alltid känner sig välkommen och där alla respekterar varandra, tillägger Koski.

Hur syns kristendomen i din vardag?

– Jag försöker hitta svar på svåra frågor och utveckla mina egna åsikter om dem, samtidigt som jag följer de principer och värderingar jag redan uppfattar som viktiga, berättar Koski.

Wasström visar genast upp sitt kors, som hon bär varje dag. Utöver det fysiska kännetecknet strävar hon i vardagen efter att följa den gyllene regeln så långt som möjligt. Dessutom tillbringar både Wasström och Koski mycket tid i församlingen, ofta i samband med ungdomsevenemang och gudstjänster eller bara för allmänt häng kryddat med intressanta diskussioner.

– Jag prioriterar ibland kyrkan framför en kaffedejt med kompisarna. Det kanske andra kan tycka är konstigt, men för mig är församlingen en viktig del av vardagen, säger Wasström.

Känner du dig annorlunda som kristen?

Både Koski och Wasström tycker att livet som kristen ungdom inte skiljer sig speciellt mycket från livet som icke-troende. Det handlar främst om prioriteringar, menar Wasström.

– Vårt samhälle har ju till stor del sina rötter i kristendomen. Därför är de moraliska uppfattningarna ganska lika oberoende om man är kristen eller inte, säger hon.

Möter också fördomar

När Wasström och Koski berättar för någon att de är kristna och tror på Gud brukar människor vara positivt inställda. Alltid är det ändå inte så. ”Jaha, så du är alltså emot samkönade äktenskap?” ”Du håller säkert på med en massa skumma ritualer i källaren därhemma?” – sådana fördomar stöter de ibland på i vardagen.

– I högstadieåldern var det värre. Då brukade folk tycka att jag var konstig som var med i hjälpisutbildningen och funderade på djupa frågor. Nuförtiden är de främst intresserade och ser upp till mig för att jag är kristen, säger Koski.

Wasström upplever ändå att folk ofta har en viss uppfattning om hur en kristen människa borde bete sig. När hon sedan inte motsvarar deras stereotypa uppfattning till punkt och pricka är det lätt hänt att folk retar upp sig.

– Ibland när jag spontant utbrister ”Herregud!” kan jag få kommentarer i stil med ”inte kan du ju säga så där, du är ju kristen”, berättar hon.

Koski menar att folk också verkar ha en uppfattning om att alla troende människor är tråkiga. Att han följer med ut till krogen på veckoslutet är därför någonting som överraskar många.

– Att jag festar och dricker alkohol precis som många andra jämnåriga får också vissa att tro att jag inte tar min tro på allvar. Att jag både är ung och kristen, och också lever enligt det, verkar vara svårt för många att få att gå ihop, säger Koski.

Sarah Lönnqvist



disciple. Konferens för unga vuxna bjuder på möten över språkgränser och tips för ett nytt år och en vardag i Jesus fotspår. 17.1.2017 kl. 12:46

Analys. Kyrkpressen publicerar nu i sin helhet den artikel av John Vikström om kvinnan och prästämbetet som först ingick i Teologisk Tidskrift 5–6/2016. 18.1.2017 kl. 00:00

profilen. Porträttet av sig själv i prästkläder har Camilla Brunell på skrivbordet för att påminna om sin nya roll: Nu är hon präst. Men vägen dit har inte varit rak och hon har sett döden i vitögat. 12.1.2017 kl. 09:00

förföljelse. Fler kristna dödades för sin tro 2016 än året tidigare. 16.1.2017 kl. 13:17

etik. – Vi måste få upp ögonen för verkligheten bakom de etiska teorierna, säger Carolin Ahlvik-Harju som har disputerat på funktionsnedsättningar, fosterdiagnostik och människovärde. 11.1.2017 kl. 13:59

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51

nina åström. Inför det nya året bad vi Nina Åström om tips på små förändringar som kan leda till ett bättre liv. 30.12.2016 kl. 00:00

Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02