– Jag har alltid tyckt att människor som ger nyårslöften är lite lustiga. De säger saker som ”nu ska jag gå ner tio kilo”, enorma löften som är svåra att uppfylla. Därför tänkte jag att jag ger ett löfte som är så lätt att jag inte behöver göra någonting alls.
Så Tiina Kristoffersson kom på en fantastisk idé: att i ett år lova förbinda sig till den organisation hon blivit medlem i genom dopet.
– Jag tyckte jag var så rolig och smart när jag kom på det. Men hur kunde jag ge ett löfte när jag inte ens visste vad kyrkan är för något? Om jag inte visste vad som försiggår där? Så jag tänkte: Jag kan väl gå i kyrkan på söndagarna.
Hon började delta i den finska församlingens söndagsgudstjänster i Esbovikens kyrka, och upptäckte en helt ny värld.
– Jag insåg att den lutherska församlingen består av människor med väldigt olika bakgrund, och att alla ser olika på kristendomen. Det var lite av en chock för mig. Jag började tänka: Vad är i så fall minimikravet för att jag ska kunna kalla mig kristen?
Tiina Kristoffersson är uppväxt i ett hem med en kristen mor och en vetenskapstroende far, och som ett barn av det hemmet bestämde hon sig för att ta reda på vad tro egentligen handlade om. Hon läste böcker om kristendomens historia och om Bibelns uppkomst. Snabbt märkte hon att det som lärdes ut om Bibeln vid universitetet var något helt annat än det hon fick sig till dels i kyrkan.
– Det skapade en kris hos mig. I december 2014 satt jag i kyrkan och väntade på att gudstjänsten skulle börja. Jag satt och tittade på krubban som var framställd, på Maria, Josef, herdarna och djuren. Jag satt där och kände att jag tappat min tro. Den lilla tro jag haft kvar, den hade jag tappat.
Hon bestämde sig för att vara fullkomligt ärlig.
– Jag sa till Gud: jag är väldigt ledsen just nu. Jag vet att vi kommer att fira din födelsedag om någon vecka, men jag tror väldigt lite på dig just nu. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag inte på dig alls.
Då hörde hon en röst inom sig, Guds röst. Den sa: Det är helt okej, Tiina, för jag tror på dig.
– Då insåg jag att det inte handlar om vad jag tror på, eller om att jag måste tro på vissa saker, som att Maria verkligen var jungfru. Det var en revolution för mig. Jag kände att jag har tillåtelse att ställa frågor och att söka, jag behöver inte vara perfekt och sitta där och känna att jag tror på varenda mening i trosbekännelsen. Jag får vara med ändå. Det var en befrielse.
Tiina Kristoffersson har många vänner som håller på med yoga och reser runt i världen för att träffa sin guru. Hon började fråga sig om det inte fanns någon kristen motsvarighet till andra religioners meditationstraditioner.
– Jag undrade varför vi inte har något roligt i kristendomen. Varför är vi bara tråkiga lutheraner? Varför har vi ingen mystik? Och sedan insåg jag: visst har vi mystik i kristendomen. Vi har en väldigt stark tradition och det finns mycket att hämta i den. På det viset kom bönekransarna till mig.
Så här ser bönekransen ut. Den finns att få i några olika modeller och går att beställa via Osuuskunta Pyhävaate.
Det började med att hon beställde en bönekrans från USA, en som följde den anglikanska bönetraditionen. Hon skapade egna böner för den och började använda den.
– När jag började meditera insåg jag hur svårt det är. Det finns inget svårare än att samla sina tankar, och det är därför man kan använda en bönekrans, som ett verktyg eller hjälpmedel.
Hon har skapat meditationen så att bönerna kommer från den lutherska mässan, böner som människor känner till och kommer ihåg. Varför lära sig femton nya böner då det finns gamla och bekanta?
– När jag bodde i Esbo satt jag i bussen en halv timme varje morgon. Morgnarna, morgonstressen med barn som skulle lämnas på dagis, var så hektisk. Så jag lärde mig att stänga av den hektiska världen i bussen, och när jag kom till jobbet var jag lugn och redo att möta människor och deras känslor. Jag var mer avslappnad.
Bönekransen innehåller fem specialpärlor och 29 vanliga pärlor. För varje av de 29 pärlorna ber hon: ”Jesus Kristus, Guds son, låt ditt ansikte lysa över mig.”
– Jag mediterar över det: Vad innebär det? Varför ber vi att Gud ska låta sitt ansikte lysa över oss? Jag har inget svar på den frågan. Jag tror att det tar hela livet att fundera på den.
Kransen innehåller också tre förbönspärlor.
– Meningen är ju att vi öppnar oss utåt och fokuserar på omvärlden. Över huvudtaget tycker jag att en spiritualitet som bara har att göra med en själv inte är värd så mycket. Jag vet att det är provokativt sagt. Men jag tror att frukten av vår spiritualitet ska vara att vi öppnar oss utåt. Guds rike finns ju inte bland oss om inte vi jobbar för det, Guds rike kommer inte som en pumpa från himlen.
Meningen är att komma in i en monoton rytm, att sjunka in i sin egen kärna – i den delen som är Guds avbild.
– När man tänker på kristen meditation är det bra att minnas att vi inte har som mål att nå extas. Vi mediterar inte för att få en känsloupplevelse, vi tror på att Gud hör oss och tar hand om oss även om vi inte skulle känna något alls. Det är inte känslan som är grunden, utan det där med lojalitet, att vårda sin tro. Det behöver inte kännas på något speciellt sätt, och ändå har det effekt.
Så här mediterar Tiina Kristoffersson till bönekransen:
Korset: I faderns, sonens och den heliga Andens namn (gör ett korstecken med bönekransen).
Pärla 2: Syndabekännelse. Bekänn din synd tyst för dig själv och be om förlåtelse.
Pärla 3: Be Jesusbönen: Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig syndare.
Pärla 4: Be Fader vår.
Småpärlorna 1–4: Säg tyst för dig själv vid varje pärla: Herre Jesus Kristus, låt ditt ansikte lysa över mig.
Förbönspärla 1: Be för människor eller saker som du tror att särskilt behöver välsignas.
(Upprepa detta vid alla småpärlor och förbönspärlor.)
På väg tillbaka mot korset:
Pärla 4: Sjung Sanctus tyst för dig själv: Helig, helig, helig herre Gud allsmäktig. Himlarna och jorden är fulla av din härlighet, Hosianna i höjden! Välsignad vare han, som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!
Pärla 3: Be Jesusbönen: Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig syndare.
Pärla 2: Sjung tyst för dig själv Agnus dei: O Guds lamm, som bär världens synd, förbarma dig över oss. O Guds lamm, som bär världens synd, förbarma sig över oss. O Guds lamm, som bär världens synd, giv oss din frid.
Avslutning, korset: I faderns, sonens och den heliga Andens namn (gör ett korstecken med bönekransen).
Amen.
