Fotboll sänker tröskeln till kyrkan

– När Radio City kontaktade mig väcktes mitt intresse direkt. Fotbollen och kyrkan har många liknande drag – båda skapar en känsla av samhörighet och gemenskap, där alla tillhör ett och samma lag både i stunder av vinst och förlust. Jag ville därför bidra till att ordna något som förenar dessa två, säger Kanala.

Fotboll i positiv anda

Evenemanget inleddes med en ”fotbollsnattvard”, som trots det spännande namnet gick mer eller mindre traditionellt till. Fotbollstemat präglade ändå både inledningsorden och förbönen. Syftet med nattvarden var att markera samhörigheten mellan fotboll och församling, och att skapa atmosfär för kvällens match som spelades mellan Wales och Portugal. Efter nattvarden började spelet som besökarna kunde följa med på en stor skärm vid altaret.

Under kvällen hade Pauluskyrkan kontakt med Radio Citys studio, där sakkunniga kommenterade den pågående matchen. En av kommentatorerna var biskop emeritus Wille Riekkinen, vars hjärta alltid klappat lite extra för fotboll. Han poängterar ändå att det hela borde tas med en nypa salt.

– Det är ju ändå bara ett spel. I fotboll är alla viktiga, och tillräckliga som de är med sina egna styrkor och svagheter – precis som det är i verkliga livet, säger Riekkinen.

Det håller också Kari Kanala med om.

– En för alla, alla för elva. Livet är som en lagsport där ingen lämnas i sticket, säger Kanala.

Fotbollskyrkan gjorde aktiv reklam genom flera sociala medier. På Facebook hade evenemanget över tvåhundra intresserade, och dessutom användes hashtaggen #futiskirkko aktivt både på Instagram och Twitter.

En sund själ i en sund kropp

När det gäller fotboll och dess koppling till kyrkans budskap poängterar både Kanala och Riekkinen att människan är en helhet, vars alla delar behöver vård och uppmärksamhet.

– Människan har både en fysisk, psykisk och andlig sida. Det är viktigt att ständigt utveckla alla dessa tre sidor. Kyrkan fokuserar alltför ofta endast på andliga och psykiska värderingar, utan att ta den fysiska sidan i beaktande. Också den tanken vill vi lyfta fram, säger Kanala.

Han menar att fotboll dessutom är ett ypperligt sätt för folk att förenas och skapa en gemenskap också över språkgränserna.

– Att sparka boll tillsammans är ofta det första man gör vid exempelvis flyktingförläggningar. Fotbollen ger alla ett gemensamt språk, säger Kanala.

”Kyrkan inte alltför helig”

Kanala har även tidigare varit med om att ordna liknande, lättsamma evenemang där idén är att hålla tröskeln till kyrkan så låg som möjligt. När han arbetade i sjömanskyrkan i Hamburg ordnades även där en fotbollsstudio i samband med Europamästerskapen år 2002. Den gången var ändå själva studion inte placerad i ett kyrkligt utrymme - någonting som Kanala nu ville ändra på.

– Kyrkan som utrymme ska inte betraktas som alltför helig. Det som gör kyrkan helig är mötet mellan människan och Gud, och det mötet kan också ske genom fotboll, säger Kanala.

Tvärtom menar han att evenemang som detta bidrar till att nytt folk vågar ta steget in i kyrkan, och märker att det inte är så oöverkomligt som de kanske tidigare trott. När det första steget är taget blir det lättare att vända sig till kyrkan i framtiden, också vid svårare stunder i livet.

Ett alternativ till huliganism

På den avspända tillställningen i Pauluskyrkan var det alltså helt tillåtet att skrika, skratta och gråta, eller att på annat sätt fritt reagera på den känsloladdade matchen. Någon oskriven regel om att man måsta sitta tyst och stilla i kyrkan gällde över huvud taget inte. Nolltolerans gällde ändå alkoholdrycker.

– Vi har nattvard. Och kaffeservering. Ofta brukar det vara trevligt att titta på match med ett ölstop i handen – vi vill också på den punkten erbjuda ett annorlunda alternativ, säger Kanala.

– Fotboll erbjuder i värsta fall en möjlighet till huliganism. I bästa fall är det vägen till en gemenskap som är öppen för alla, tillägger han.