Bertrand och Anna Tikum bildar med döttrarna Nicole och Ronya en flerspråkig familj. Döttrarna behärskar svenska, engelska och serere samt lite franska och wolof.

Familjen Tikum byter 47 grader mot 23

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53

Det har skett stora förändringar i familjens Tikums liv. Den lilla staden Fatick byttes i april ut mot ett liv i huvudstaden Dakar.

– Det är en extremt stor förändring. Fatick och Dakar är som två skilda planeter, berättar Anna Tikum.

Anna och Bertrand Tikum skickades för fem år sedan till Senegal av Finska missionssällskapet. Bertrand är ekonomisk rådgivare för lutherska kyrkan i Senegal, Anna jobbar med kyrkans diakoniarbete.

Flytten till storstaden Dakar hänger ihop med döttrarna Ronyas och Nicoles skolgång. Familjen har gjort bedömningen att flickorna behöver gå i en internationell eller en fransk skola för att nivåmässigt hänga med om familjen i framtiden skulle komma att flytta till ett annat land.

– I Fatick kunde barnen tryggt springa ute i kvarteren. Det är en stad som mera påminner om landsort, där alla tar hand om alla. Det är hett, när vi senast var där var det 47 grader. Och det finns inga butiker, bara ett torg där folk köper och säljer och så gatukiosker som kan ha ost och yoghurt ibland.

I Dakar är det betydligt svalare, där finns matbutiker, olika tjänster och bekvämligheter.

– Men ingen öppnar dörren förrän man är säker på vem som ringt på.

image

Hitta de sårbara

Under de fem åren i Fatick, som sammanfallit med småbarnsåren i familjen, har Anna och Bertrand hunnit bli väl förtrogna med den lutherska kyrkan i landet. Bertrand har sysslat med ekonomi. Reglerna för hur de pengar som kommer från utrikesministeriet ska användas är noggranna och rapporteringen är viktig.

– När jag började fanns det brister i hur arbetet var organiserat. Bland annat var den interna kontrollen otillräcklig, så det har jag fått jobba mycket med, säger Bertrand.

Pengarna från utrikesministeriet används endast för utvecklingsarbete. Kyrkans andliga och sociala arbetet har en egen kassa.

– Undervisning i dataprogram, bokföring, rapportering, inlärning av nya anställda, förklarar Bertrand när jag frågar vad som upptar hans tid.

Anna har arbetat med att på nytt bygga upp diakoniarbetet i lutherska kyrkan i Senegal. Ända sedan kyrkan grundades har diakonin varit en viktig del av verksamheten, men på senare tid har det brustit i kontinuiteten.

Hon har rest runt i de lokala församlingarna och kartlagt läget. Arbetet har utmynnat i ett pilotprojekt där två av kyrkans tretton lokalförsamlingar deltar.

– Det är inte så att vi kommer med något nytt, i den senegalesiska kulturen finns en naturlig diakoni, folk hjälper varandra. Det är viktigt att vi inte förstör det som redan finns. Vi måste fråga oss var vår hjälp behövs. Vem är det som faller emellan? Hur ska vi hitta dem som är sårbara och marginaliserade?

Hon säger att många inte känner till att det finns ett kastsystem i Senegal. Det här är en känslig fråga, också inom kyrkan.

– Missionären Katriina Mäkelä, som varit där i trettio år, säger att hon först nu börjar förstå systemet.

40 av 60 fick sluta

Långsiktighet är alltså ett trumfkort. Men missionärernas kontrakt förnyas vanligtvis bara för två år i taget. Ännu tidigare i år var det oklart om Anna och Bertrand Tikum skulle få förlängning. Utrikesministeriets nedskärningar i biståndet har haft stora konsekvenser för Finska missionssällskapets arbete i Senegal.

– Många har förlorat sina jobb och vi har fått avsluta flera projekt, säger Bertrand.

Några missionärer har tvingats flytta hem. De lokala arbetarna har drabbats hårt.

– 40 av 60 förskollärare som undervisat barn i deras modersmål har förlorat sina jobb. En del av dem har också undervisat vuxna i läs- och skrivkunnighet. Det är tråkigt att konstatera att krisen påverkat många människor på många olika nivåer, men kanske mest av allt kvinnor och barn, konstaterar Anna.

Christa Mickelsson



PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25