Har du en förfader som varit tjänsteman? Försök med att knappa in namnet i Arkivverkets digitalarkiv – kanske får du napp. KP:s redaktör hittade morfars farfars tjänste- förteckning.

"Släktforskning är som en sjukdom. Det är väldigt svårt att sluta"

slktforskning. Om sekretessbestämmelserna vållar problem för släktforskaren kan församlingen hjälpa. 22.4.2016 kl. 13:52

Släktforskning är som att ägna sig åt detektivarbete om sitt eget ursprung. Internet har gjort släktforskningen lättare – utan större ansträngningar kan man få tag på material man inte visste att fanns. Kyrkpressens redaktör lyckades till exempel med relativt små ansträngningar hitta sin morfars farfars tjänsteförteckning från år 1887 i Arkivverkets arkiv.

Kyrkböckerna hör till det material en släktforskare har mest nytta av. Tre organisationer arbetar för att göra kyrkböcker tillgängliga online: Genealogiska samfundet i Finland, Finlands släkthistoriska förening och Finska Arkivverket. Men dessa organisationer tillhandahåller enbart uppgifter som är äldre än hundra år.

Kyrkböcker som är yngre än hundra år är inte offentliga – detta av sekretesskäl. Men det är möjligt att kontakta församlingen direkt för att få ut också färskare information om sin familj och släkt.

– Förr var det vanligt att släktforskare själva fick titta i kyrkböckerna, numera är deras tillgång till böckerna begränsad på grund av sekretessen. Men om man gör en beställning kan man få färskare uppgifter, säger Kari-Matti Piilahti, verksamhetsledare för Finlands släkthistoriska förening.

Piilahti säger att det till och med är möjligt att få uppgifter om levande personer, men då krävs en skriftlig ansökan med förklaring på varför man behöver uppgiften i fråga.

Börja med de levande

Kyrkpressens rundringning visar att det i en del församlingar fortfarande är möjligt att komma till pastorskansliet och titta på kyrkböcker, men då måste man ibland skriva under ett sekretessavtal. Andra församlingar sköter släktforskningsfrågor då de hinner, vilket innebär att släktforskaren kan få vänta i månader på att få svar på sina frågor.

– Praxis varierar. Vissa församlingar är väldigt restriktiva med vilken information de ger ut, berättar släktforskare Margaretha Lindholm från Malax.

Hennes tips till dem som intresserar sig för släktforskning är att ställa frågor till sina släktingar.

– Börja med att tala med nulevande och försök få tillgång till så många uppgifter du bara kan. När du kommer så långt tillbaka som till år 1850 kan du behändigt forska på nätet.

– I Arkivverkets digitala arkiv kan du fylla i namnet på den kommun där någon släkting bott. Du behöver alltså födelseort, namn och födelsedatum på den du vill veta mer om.

Och hur långt tillbaka i tiden kan man komma?

– På vissa ställen ända till 1600-talet, säger Lindholm.

Arbetet försvåras av att kyrkböcker förstörts på vissa orter, men då kan man försöka med mantals- och skattelängder.

– Det blir som en sjukdom, man kan inte sluta! skrattar Lindholm, som forskat i sin egen släkt i över tjugo år. Själv har hon lyckats spåra sina förfäder så långt tillbaka som till 1400-talet.

Och var hamnade du då, på vilken ort?

– Då hamnade jag utomlands, i Sverige och Tyskland, berättar Lindholm.

Vill du veta mer om din släkt? Du kan ta kontakt med församlingen på den ort där din släkt varit bosatt och be dem skicka specifik information som du behöver för att komma vidare. Många församlingar har information riktad till släktforskare på sin hemsida.

Sofia Torvalds



Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00