Inte lätt med svenska i kyrkan

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

Den evangelisk-lutherska kyrkans årliga storinsamling för nödställda, Gemensamt Ansvar, har en svensk webbsida. Webbsidan toppas av en stort uppslagen videosnutt som handlar om att årets kampanjmål är att förebygga utslagning av unga i Finland och Uganda. Den går på finska. Klickar man på undertexter visar det sig att sådana finns – på ryska.
Det här reagerade kyrkoherde Kent Danielsson i Jomala på då han skulle förbereda församlingens Gemensamt Ansvar-lunch och klickade in sig på den svenska webbsidan för att få information om kampanjen.
– Jag ser det som ett klart tecken på hur marginaliserad svenskan är på väg att bli, säger han.

Danielsson säger att Kyrkostyrelsens kommunikation med de svenska församlingarna för det allra mesta är bra.
– Jag är helt övertygad om att de gör sitt bästa, men tiderna förändras.
Ett tecken på det är, som han ser det, de olika datasystemen som församlingarna tvingas börja använda – Kirjuri, Kipa och ett framtida fastighetsregister.
– Dessa helhetslösningar är svåra att hundraprocentigt klara av utan finska, åtminstone i övergångsskedet. Samtidigt tvingas församlingarna in i ett system som kostar mera än det vi har i dag. Jomala församling har den stora förmånen att vi bland våra anställda har kanslipersonal med finska som modersmål som bland annat därför har blivit hela Ålands kontaktperson när det gäller Kirjuri, Kipa och övrigt, säger Danielsson.
– Dessa enskilda exempel är inte hela världen, men de är ett uttryck för den osynliga kulturföränding vi är inne i, där sådana här fadäser inte egentligen uppmärksammas – varken i Borgå stift eller i den finska kyrkan.

Jon Lindeman, kyrkoherde i Finström-Geta församling, har liknande erfarenheter som Danielsson.
– Allt officiellt material från Kyrkostyrelsen får vi på svenska. Men när det gäller system som Kipa och Kirjuri kan vi inte lita på att utbildning på svenska finns att tillgå. Vår församling valde att inte gå med i Kipa i första skedet eftersom det var så dåligt med svenskan i utbildningen.
Medlemsregistersystemet Kirjuri måste alla församlingar gå med i. Kanslipersonalen som ska använda systemet behöver utbildning för att lära sig hur det fungerar. Men åländsk kanslipersonal kan sällan finska.
– Och tyvärr kan man inte räkna med att få bra innehåll på svenska i utbildningen, säger Lindeman.
Han påpekar också att det inte bara handlar om språk.
– Mycket av det material vi får känns finskt. Det behöver inte vara språkligt dåligt, men det känns främmande. Det finns en kulturskillnad.
När han ska kommunicera med Kyrkostyrelsens tjänstemän visar det sig att de har mycket varierande kunskaper i svenska.
– De äldre tjänstemännen, födda på 40-och 50-talen, kan man ofta prata svenska med, men mer sällan med de yngre. Går en äldre, svenskkunnig tjänsteman i pension kommer en ny som inte kan svenska i stället. Man kan inte räkna med att bli förstådd, säger Lindeman.
Och hur god är din egen finska?
– Ungefär som deras svenska.

Salla Peltonen, som ansvarar för Gemensamt Ansvar-kampanjens kommunikation, är slagen av förvåning då hon hör att videosnutten på Youtube dyker upp med rysk textning. Hon tror att det handlar om en automatöversättning av Youtube, något som de GA-anställda inte känt till. Efter att Kyrkpressen påpekade om saken har undertexten blivit borttagen.
– Videomaterialet har vi enbart gjort på finska, inte på ryska och inte heller på svenska.
Varför inte på svenska?
– Av kostnadsskäl. Vi måste välja vad vi har råd med. Den här video-snutten hör till det enda material vi inte gjort på svenska, nästan allt annat översätts. Förr översatte vi en del material också till engelska och ryska, men det gör vi inte längre.

Registerchef Riikka Ryökäs vid Kyrkostyrelsen är medveten om att det funnits ett missnöje gällande den svenska utbildningen i att använda medlemsregistret Kirjuri.
– På vår avdelning är vi sex personer som jobbar med systemet och sköter utbildningen, och vi har alla finska som modersmål.
Under fjolåret ordnade Kyrkostyrelsen två Kirjuri-kurser på svenska, den ena i Helsingfors, den andra på Åland. I Helsingfors skedde utbildningen med hjälp av simultantolkning.
– I vår arrangerar vi svensk utbildning i Kirjuris digi-system. Till hösten planerar vi Kirjuri-dagar. Dagarna går i huvudsak på finska, men vi ska ha en ”klinik” på svenska, där får man ställa frågor om sådant man undrar över.
Teamet har länge försökt hitta en Kirjuri-användare med svenska som modersmål som kunde utbildas i att sköta den svenska utbildningen.
– Nu har vi äntligen hittat en sådan person.

Sofia Torvalds



UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49