Inte lätt med svenska i kyrkan

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

Den evangelisk-lutherska kyrkans årliga storinsamling för nödställda, Gemensamt Ansvar, har en svensk webbsida. Webbsidan toppas av en stort uppslagen videosnutt som handlar om att årets kampanjmål är att förebygga utslagning av unga i Finland och Uganda. Den går på finska. Klickar man på undertexter visar det sig att sådana finns – på ryska.
Det här reagerade kyrkoherde Kent Danielsson i Jomala på då han skulle förbereda församlingens Gemensamt Ansvar-lunch och klickade in sig på den svenska webbsidan för att få information om kampanjen.
– Jag ser det som ett klart tecken på hur marginaliserad svenskan är på väg att bli, säger han.

Danielsson säger att Kyrkostyrelsens kommunikation med de svenska församlingarna för det allra mesta är bra.
– Jag är helt övertygad om att de gör sitt bästa, men tiderna förändras.
Ett tecken på det är, som han ser det, de olika datasystemen som församlingarna tvingas börja använda – Kirjuri, Kipa och ett framtida fastighetsregister.
– Dessa helhetslösningar är svåra att hundraprocentigt klara av utan finska, åtminstone i övergångsskedet. Samtidigt tvingas församlingarna in i ett system som kostar mera än det vi har i dag. Jomala församling har den stora förmånen att vi bland våra anställda har kanslipersonal med finska som modersmål som bland annat därför har blivit hela Ålands kontaktperson när det gäller Kirjuri, Kipa och övrigt, säger Danielsson.
– Dessa enskilda exempel är inte hela världen, men de är ett uttryck för den osynliga kulturföränding vi är inne i, där sådana här fadäser inte egentligen uppmärksammas – varken i Borgå stift eller i den finska kyrkan.

Jon Lindeman, kyrkoherde i Finström-Geta församling, har liknande erfarenheter som Danielsson.
– Allt officiellt material från Kyrkostyrelsen får vi på svenska. Men när det gäller system som Kipa och Kirjuri kan vi inte lita på att utbildning på svenska finns att tillgå. Vår församling valde att inte gå med i Kipa i första skedet eftersom det var så dåligt med svenskan i utbildningen.
Medlemsregistersystemet Kirjuri måste alla församlingar gå med i. Kanslipersonalen som ska använda systemet behöver utbildning för att lära sig hur det fungerar. Men åländsk kanslipersonal kan sällan finska.
– Och tyvärr kan man inte räkna med att få bra innehåll på svenska i utbildningen, säger Lindeman.
Han påpekar också att det inte bara handlar om språk.
– Mycket av det material vi får känns finskt. Det behöver inte vara språkligt dåligt, men det känns främmande. Det finns en kulturskillnad.
När han ska kommunicera med Kyrkostyrelsens tjänstemän visar det sig att de har mycket varierande kunskaper i svenska.
– De äldre tjänstemännen, födda på 40-och 50-talen, kan man ofta prata svenska med, men mer sällan med de yngre. Går en äldre, svenskkunnig tjänsteman i pension kommer en ny som inte kan svenska i stället. Man kan inte räkna med att bli förstådd, säger Lindeman.
Och hur god är din egen finska?
– Ungefär som deras svenska.

Salla Peltonen, som ansvarar för Gemensamt Ansvar-kampanjens kommunikation, är slagen av förvåning då hon hör att videosnutten på Youtube dyker upp med rysk textning. Hon tror att det handlar om en automatöversättning av Youtube, något som de GA-anställda inte känt till. Efter att Kyrkpressen påpekade om saken har undertexten blivit borttagen.
– Videomaterialet har vi enbart gjort på finska, inte på ryska och inte heller på svenska.
Varför inte på svenska?
– Av kostnadsskäl. Vi måste välja vad vi har råd med. Den här video-snutten hör till det enda material vi inte gjort på svenska, nästan allt annat översätts. Förr översatte vi en del material också till engelska och ryska, men det gör vi inte längre.

Registerchef Riikka Ryökäs vid Kyrkostyrelsen är medveten om att det funnits ett missnöje gällande den svenska utbildningen i att använda medlemsregistret Kirjuri.
– På vår avdelning är vi sex personer som jobbar med systemet och sköter utbildningen, och vi har alla finska som modersmål.
Under fjolåret ordnade Kyrkostyrelsen två Kirjuri-kurser på svenska, den ena i Helsingfors, den andra på Åland. I Helsingfors skedde utbildningen med hjälp av simultantolkning.
– I vår arrangerar vi svensk utbildning i Kirjuris digi-system. Till hösten planerar vi Kirjuri-dagar. Dagarna går i huvudsak på finska, men vi ska ha en ”klinik” på svenska, där får man ställa frågor om sådant man undrar över.
Teamet har länge försökt hitta en Kirjuri-användare med svenska som modersmål som kunde utbildas i att sköta den svenska utbildningen.
– Nu har vi äntligen hittat en sådan person.

Sofia Torvalds



färgläggning. Kyrkpressen bjuder på färgläggning för vuxna i papperstidningen under vårvintern. Först ut som illustratör är Johanna Öst Häggblom. 21.1.2016 kl. 00:00

kyrkosångsförbund. I samband med kyrkomusikdagarna på Åland förra veckan valdes också en ny styrelse för Finlands svenska kyrkosångsförbund rf. 18.1.2016 kl. 12:37

de förstfödda. Flera biskopar har nu satt ner foten när det gäller några personer inom laestadiangrenen De förstfödda (esikoislestadiolaiset) som i december delade ut nattvard på eget bevåg, utan några präster närvarande. 18.1.2016 kl. 12:33

förföljelse. Den ideella organisationen Open Door har släppt sin årliga rapport över den religiösa förföljelsen i världen. Rapporten visar att 7106 kristna dödades 2015, och att 2425 kyrkor förstördes, skriver tidningen Sändaren. 18.1.2016 kl. 12:29

Kläder. Finländarna slänger årligen bort 70 000 ton textiler. Kläddesignern Elin Sandholm vill få oss att älska kläderna i stället för att slänga bort dem. 15.1.2016 kl. 10:44

Petrus församling. Unga vuxna fattar beslut som ska hålla hela livet. Konferensen Disciple 16 vill visa att de inte behöver göra det ensamma. 15.1.2016 kl. 09:45

Under fältandakten sjunger beväringarna psalmen Räds ej bekänna Kristi namn om världen än det skyr. Bo-Greger Nygård försöker sjunga med men efter de två första raderna brister det för honom 15.1.2016 kl. 07:26

johanneskyrkan. En konsert till förmån för flyktingar och en ekumenisk afton står på programmet i Johannes församling i januari. 14.1.2016 kl. 15:05

Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

film. RECENSION. Natalie Portmans regidebut är ett ambitiöst projekt. 23.12.2015 kl. 00:00

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13