Kristna är oense om innebörden av yoga. Kan en kristen göra solhälsningar utan att det blir hinduisk religionsutövning?

5 kristna påståenden om yoga – forskaren kommenterar

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

Jyri Komulainen är biskopsmötets generalsekreterare men forskar även i mötet mellan kristen tro och hinduism. Han har skrivit och föreläst om förhållandet mellan kyrkan och nyandlighet.

Komulainen yogar inte själv utan är intresserad av ämnet ur den lutherska kyrkans perspektiv. Här bemöter han fem vanliga kristna argument mot yoga.

1. Jyri Komulainen, vad säger du om påståendet att ”yoga är hinduism”?

– Historiskt behandlas yoga ofta som del av hinduismens historia. Men yoga har också fått en form som helt lösgjorts från hinduismen. Här kan man ju fråga om de alls kan skiljas åt, men jag anser att det går. Många andra fenomen inom kristendomen kommer också från andra kulturer och har tagits i kristet bruk. Att yoga delar historia med hinduism förhindrar inte att den kan kristnas.

2. ”Rörelseserien solhälsningen är en hinduistisk bön till guden Surya Namaskaar.”

– Ja, solhälsningen har hinduiska rötter och om en hindu gör en solhälsning så är den en hinduisk bön. Men om en kristen vill tillbe Jesus med samma rörelseserie så kan man undra om det då längre är en solhälsning, utan kanske i stället en Jesushälsning. Jag vet att katolska munkar i Indien har tagit solhälsningen i bruk i sitt kristna böneliv och för dem handlar det verkligen inte om att utöva hinduism.

3. ”Kristen yoga är synkretism, att blanda ihop olika religioner.”

– I kristet tal är synkretism ofta ett väldigt negativt ord men inom missionsteologin har man nu börjat vända på begreppet. I dag vet man att det inte finns någon ”ren kristendom”. Varje kristen tro är på något plan synkretisk. En indisk kristenhet måste söka sina former i en indisk kultur och kan då till exempel ta yogan i kristen användning. Det är knepigt med kategoriska påståenden eftersom det redan finns kristna som använder yoga. Samtidigt som det även finns de som i en konvertering till kristendomen helt vill avsäga sig yogan, och de som vill utveckla sin kristna tro på sitt hinduiska arv.

4. I kundaliniyoga tror man att det i ryggslutet finns en livskraft ihoprullad som en orm. Den kan väckas genom rörelser och mantran. Ormen ska sedan börja gå uppåt genom kroppen till huvudet. Det här kan leda till psykos.

– Visst är det så att kundalini betyder orm och att symbolspråket i kundaliniyoga går ut på att man ska få sin energi att växa längs med ryggraden för att bli ett med det gudomliga. Jag kan inte svara på om den tanken i sig kan leda till psykos. Det är bra att komma ihåg att symbolernas betydelse varierar mellan olika kulturer. En kristen ser lätt på ormen genom berättelsen om syndafallet, men i Indien har ormen en helt annan symbolik. I södra Indien finns det en utbredd ormdyrkan i synnerhet bland kvinnor. Där är ormen symbol för livet.

5. ”Den som yogar blir för individualistisk.”

– Vissa former av yoga kan ha det problemet att de kultiverar en individualistisk spiritualitet som till och med kan ses som en motsats till den lutherska tanken om att tjäna nästan. En kristen yoga behöver nog uppmuntra till nästankärlek och social aktivism.

Läs fler argument och essän "Mantra eller Fader vår?" i Kyrkpressen 8/2015!

Liisa Mendelin
Malin Aho



konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32