Förslag: bara tre stift i framtiden

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Det var biskopsmötet som för två år sedan tillsatte arbetsgruppen som nu slutfört sitt uppdrag under ledning av biskop Tapio Luoma.

Stina Lindgård, kyrkoherde i Liljendal och Lappträsk församlingar och medlem av gruppen, berättar att uppdraget varit att se över vilka förändringar som kan bli aktuella för stiften och domkapitlen i framtiden.

– Vi har också försökt belysa på vilket sätt domkapitlen under årens lopp har förnyats för att motsvara förändrade behov.

Det är okej att förändras och det är okej att domkapitel och stift förändras, konstaterar hon.

I rapporten presenteras tre möjliga modeller. Den första: fler stift och biskopar än tidigare. Den andra: färre stift än tidigare. Den tredje: bara tre stift, ett i norr, ett i söder och ett svenskspråkigt stift.

– Ur teologisk synvinkel och för att kunna tjäna församlingsmedlemmarna anser vi att det bästa vore fler stift. Den lösningen skulle innebära att de nuvarande samfälligheterna upplöses, vilket gör att modellen kunde tänkas vara ekonomiskt gångbar.

I alla tre modeller bevaras det svenskspråkiga stiftet.

– Det har helt enkelt att göra med att vi är en minoritet, att det ser så annorlunda ut i Borgå stift också rent kulturellt. Vi har vissa särbehov, och det är bäst att de svenskspråkiga också i framtiden har sitt eget stift, säger Lindgård.

Biskop Björn Vikström har tagit del av arbetsgruppens rapport.

– Det är glädjande att märka att det också på finskspråkigt håll uppenbarligen finns en bred förståelse för att det behövs ett svenskt stift.

Han kommenterar också de olika modellerna för stiften i framtiden.

– Många uppfattade att det inte är realistiskt att vi ökar antalet stift med till och med det dubbla.

Han är också tveksam till att bara tre stift kunde vara en gångbar väg framåt.

– Då är tanken att man monterar ner kyrkostyrelsen och flyttar ut dess verksamhet i de tre stiften. Men jag har svårt att tro att det är en vettig modell.

Diskussionsöppningar

Biskopsmötet antecknade förra veckan rapporten för kännedom och fattade beslut om vilka av de punkter i rapporten som skickas vidare med uppmaning om att de ska förverkligas. Gällande stiftens antal i framtiden tas inga beslut nu.

Björn Vikström anser att modellerna i stället ska ses som diskussionsöppningar.

– Det är skäl att vänta och se vad kyrkomötets framtidskommitté har att presentera först.
I maj 2015 tillsatte kyrkomötets framtidsutskott nämligen en kommitté som ska ge förslag till revidering av kyrkans organisation. Tanken är att förslaget ska vara klart i november 2016. Björn Vikström är en av dem som undertecknade det ursprungliga initiativet.

Varför finns det flera arbetsgrupper inom kyrkan som samtidigt grunnar på framtiden?

– För två år sedan, när biskopsmötet tillsatte sin arbetsgrupp, hade initiativet till revidering av kyrkans organisation ännu inte tagits upp i kyrkomötet. Biskopsmötet har på sitt bord att fundera på stiftet och i den situationen upplevde vi att stiften och domkapitlen hamnat i skymundan för andra reformer, säger Vikström.

Han säger att det inträffat en viss inflation på den här typen av dokument.

– Att komma med nya strategier får inte vara ett självändamål och det är säkert bra att efterlysa ett fokus inom kyrkans framtidsstrategier.

Han anser ändå att arbetsgruppens rapport är betydelsefull.

– Det är viktigt att arbetet gjorts. När det gäller finjustering av den nuvarande verksamheten har arbetsgruppen lagt fram många goda förslag.

Dessa finjusteringar består av drygt tio punkter med förändringsförslag, allt från hur domkapitlen kan specialisera sig till frågor om kontraktsprostarnas roll.

I protokollet från biskopsmötets senaste möte finns besluten på detaljnivå. Du hittar protokollet här.

Christa Mickelsson



tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55