Färre gick ur kyrkan än 2013 och 2014

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

I oktober förra året kablade bland annat Helsingin Sanomat ut information om att det såg ut som att rekordfå skulle gå ur kyrkan 2015. Med facit i hand blev det inte riktigt så, men färre medlemmar lämnade ändå kyrkan 2015 än till exempel 2013 och 2014.

– Inga skandaler relaterade till kyrkan väckte finländarnas uppmärksamhet förra året. Det ser snarare ut som att det fanns en viss ökad efterfrågan på kyrka i ett hårdnat samhällsklimat, säger Veli-Matti Salminen, forskare vid Kyrkans forskningscentral.

Han hänvisar till T-medias undersökning Kansan Arvot, inom ramen för vilken finländarnas förtroende till olika institutioner i samhället kartlagts. Medan förtroendet för till exempel riksdag och regering minskade under 2015, ökade förtroendet för kyrkan. 2014 litade 40 procent av finländarna på kyrkan, 2015 hade siffran ökat till 46 procent. Jämförelsevis litade 90 procent på polisen och 27 procent på medierna.

– I ekonomiskt och politiskt kärva tider ses kyrkan bland många som en faktor man kan räkna med. Som institution upplevs kyrkan som stabil, konstaterar Salminen.

43 000

Antalet som lämnade kyrkan under året som gick uppgick till cirka 43 000. År 2010 (då Päivi Räisänen uttalade sig om homosexuella i en tevesänd debatt) var motsvarande siffra närmare 85 000. 2014 lämnade knappt 80 000 kyrkan, medan utträdena mera normala år legat på ungefär samma nivå som under fjolåret, det vill säga kring 45 000.

På grund av den ökade mängden utträden under de sista dagarna i december hamnade slutsiffran i fjol långt över det 40 000-streck som många hade hoppats att inte skulle spräckas.

– Det här är något vi ser varje år. För att slippa kyrkoskatten under året som kommer måste man träda ut ur kyrkan senast under årets sista dag och det skapar en tydlig uppgång i utträden i december, säger Salminen.

Starkast representerade i statistiken är personer i arbetsför ålder, oftare män än kvinnor.

– Men 2015 märkte vi också att fler låginkomsttagare och pensionärer lämnade kyrkan. Orsaken är att de helt enkelt inte anser sig ha råd att betala kyrkoskatten i ekonomiskt ansträngda tider.

Fler och fler ansluter sig

Antalet som träder in i kyrkan har under flera års tid ökat och 2015 var inget undantag då 17 500 finländare blev nya medlemmar, en ökning på cirka 2 000 jämfört med året innan. Största delen av dessa tillhörde inte något religiöst samfund sedan tidigare.

– Antalet växer från år till år och 2015 slogs rekordet på nytt. Men procentuellt ligger siffran på samma nivå som tidigare: det handlar om en stabil siffra på ungefär 1 procent av hela den grupp som inte hör till kyrkan. Eftersom den gruppen hela tiden växer, växer också den andel av dem som ansluter sig till kyrkan.

När antalet finländare som inte hör till kyrkan ökar innebär det att det absoluta antalet som ansluter sig till kyrkan växer.

Orsakerna till inträden har ofta att göra med händelser knutna till livscirkeln: ett barns födelse, fadderskap, vigsel, men många hänvisar också till att kyrkan står upp för de svaga. En del som lämnat kyrkan i protest kanske återvänder när kyrkan omprofilerat sig i någon särskild fråga. Närmare hälften av de som gick in i kyrkan är under 30 år.

Veli-Matti Salminen påminner om att antalet som lämnar kyrkan fortfarande är högre än antalet som blir medlemmar och att antalet döda är högre än antalet som döps i kyrkan.

- Med den här takten ser det ut som att antalet medlemmar sjunker under 4 miljoner under 2016. Det är inget konstigt med det, utan en fullkomligt naturlig följd av de senaste årens utträdestakt.

Christa Mickelsson



Mest läst

    Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

    SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

    FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

    DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

    riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

    ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

    kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

    ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

    ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

    delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

    ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

    Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

    LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

    OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

    musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

    LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

    kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

    SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

    NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

    NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

    Mest läst