Färre gick ur kyrkan än 2013 och 2014

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

I oktober förra året kablade bland annat Helsingin Sanomat ut information om att det såg ut som att rekordfå skulle gå ur kyrkan 2015. Med facit i hand blev det inte riktigt så, men färre medlemmar lämnade ändå kyrkan 2015 än till exempel 2013 och 2014.

– Inga skandaler relaterade till kyrkan väckte finländarnas uppmärksamhet förra året. Det ser snarare ut som att det fanns en viss ökad efterfrågan på kyrka i ett hårdnat samhällsklimat, säger Veli-Matti Salminen, forskare vid Kyrkans forskningscentral.

Han hänvisar till T-medias undersökning Kansan Arvot, inom ramen för vilken finländarnas förtroende till olika institutioner i samhället kartlagts. Medan förtroendet för till exempel riksdag och regering minskade under 2015, ökade förtroendet för kyrkan. 2014 litade 40 procent av finländarna på kyrkan, 2015 hade siffran ökat till 46 procent. Jämförelsevis litade 90 procent på polisen och 27 procent på medierna.

– I ekonomiskt och politiskt kärva tider ses kyrkan bland många som en faktor man kan räkna med. Som institution upplevs kyrkan som stabil, konstaterar Salminen.

43 000

Antalet som lämnade kyrkan under året som gick uppgick till cirka 43 000. År 2010 (då Päivi Räisänen uttalade sig om homosexuella i en tevesänd debatt) var motsvarande siffra närmare 85 000. 2014 lämnade knappt 80 000 kyrkan, medan utträdena mera normala år legat på ungefär samma nivå som under fjolåret, det vill säga kring 45 000.

På grund av den ökade mängden utträden under de sista dagarna i december hamnade slutsiffran i fjol långt över det 40 000-streck som många hade hoppats att inte skulle spräckas.

– Det här är något vi ser varje år. För att slippa kyrkoskatten under året som kommer måste man träda ut ur kyrkan senast under årets sista dag och det skapar en tydlig uppgång i utträden i december, säger Salminen.

Starkast representerade i statistiken är personer i arbetsför ålder, oftare män än kvinnor.

– Men 2015 märkte vi också att fler låginkomsttagare och pensionärer lämnade kyrkan. Orsaken är att de helt enkelt inte anser sig ha råd att betala kyrkoskatten i ekonomiskt ansträngda tider.

Fler och fler ansluter sig

Antalet som träder in i kyrkan har under flera års tid ökat och 2015 var inget undantag då 17 500 finländare blev nya medlemmar, en ökning på cirka 2 000 jämfört med året innan. Största delen av dessa tillhörde inte något religiöst samfund sedan tidigare.

– Antalet växer från år till år och 2015 slogs rekordet på nytt. Men procentuellt ligger siffran på samma nivå som tidigare: det handlar om en stabil siffra på ungefär 1 procent av hela den grupp som inte hör till kyrkan. Eftersom den gruppen hela tiden växer, växer också den andel av dem som ansluter sig till kyrkan.

När antalet finländare som inte hör till kyrkan ökar innebär det att det absoluta antalet som ansluter sig till kyrkan växer.

Orsakerna till inträden har ofta att göra med händelser knutna till livscirkeln: ett barns födelse, fadderskap, vigsel, men många hänvisar också till att kyrkan står upp för de svaga. En del som lämnat kyrkan i protest kanske återvänder när kyrkan omprofilerat sig i någon särskild fråga. Närmare hälften av de som gick in i kyrkan är under 30 år.

Veli-Matti Salminen påminner om att antalet som lämnar kyrkan fortfarande är högre än antalet som blir medlemmar och att antalet döda är högre än antalet som döps i kyrkan.

- Med den här takten ser det ut som att antalet medlemmar sjunker under 4 miljoner under 2016. Det är inget konstigt med det, utan en fullkomligt naturlig följd av de senaste årens utträdestakt.

Christa Mickelsson



MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58