Färre gick ur kyrkan än 2013 och 2014

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

I oktober förra året kablade bland annat Helsingin Sanomat ut information om att det såg ut som att rekordfå skulle gå ur kyrkan 2015. Med facit i hand blev det inte riktigt så, men färre medlemmar lämnade ändå kyrkan 2015 än till exempel 2013 och 2014.

– Inga skandaler relaterade till kyrkan väckte finländarnas uppmärksamhet förra året. Det ser snarare ut som att det fanns en viss ökad efterfrågan på kyrka i ett hårdnat samhällsklimat, säger Veli-Matti Salminen, forskare vid Kyrkans forskningscentral.

Han hänvisar till T-medias undersökning Kansan Arvot, inom ramen för vilken finländarnas förtroende till olika institutioner i samhället kartlagts. Medan förtroendet för till exempel riksdag och regering minskade under 2015, ökade förtroendet för kyrkan. 2014 litade 40 procent av finländarna på kyrkan, 2015 hade siffran ökat till 46 procent. Jämförelsevis litade 90 procent på polisen och 27 procent på medierna.

– I ekonomiskt och politiskt kärva tider ses kyrkan bland många som en faktor man kan räkna med. Som institution upplevs kyrkan som stabil, konstaterar Salminen.

43 000

Antalet som lämnade kyrkan under året som gick uppgick till cirka 43 000. År 2010 (då Päivi Räisänen uttalade sig om homosexuella i en tevesänd debatt) var motsvarande siffra närmare 85 000. 2014 lämnade knappt 80 000 kyrkan, medan utträdena mera normala år legat på ungefär samma nivå som under fjolåret, det vill säga kring 45 000.

På grund av den ökade mängden utträden under de sista dagarna i december hamnade slutsiffran i fjol långt över det 40 000-streck som många hade hoppats att inte skulle spräckas.

– Det här är något vi ser varje år. För att slippa kyrkoskatten under året som kommer måste man träda ut ur kyrkan senast under årets sista dag och det skapar en tydlig uppgång i utträden i december, säger Salminen.

Starkast representerade i statistiken är personer i arbetsför ålder, oftare män än kvinnor.

– Men 2015 märkte vi också att fler låginkomsttagare och pensionärer lämnade kyrkan. Orsaken är att de helt enkelt inte anser sig ha råd att betala kyrkoskatten i ekonomiskt ansträngda tider.

Fler och fler ansluter sig

Antalet som träder in i kyrkan har under flera års tid ökat och 2015 var inget undantag då 17 500 finländare blev nya medlemmar, en ökning på cirka 2 000 jämfört med året innan. Största delen av dessa tillhörde inte något religiöst samfund sedan tidigare.

– Antalet växer från år till år och 2015 slogs rekordet på nytt. Men procentuellt ligger siffran på samma nivå som tidigare: det handlar om en stabil siffra på ungefär 1 procent av hela den grupp som inte hör till kyrkan. Eftersom den gruppen hela tiden växer, växer också den andel av dem som ansluter sig till kyrkan.

När antalet finländare som inte hör till kyrkan ökar innebär det att det absoluta antalet som ansluter sig till kyrkan växer.

Orsakerna till inträden har ofta att göra med händelser knutna till livscirkeln: ett barns födelse, fadderskap, vigsel, men många hänvisar också till att kyrkan står upp för de svaga. En del som lämnat kyrkan i protest kanske återvänder när kyrkan omprofilerat sig i någon särskild fråga. Närmare hälften av de som gick in i kyrkan är under 30 år.

Veli-Matti Salminen påminner om att antalet som lämnar kyrkan fortfarande är högre än antalet som blir medlemmar och att antalet döda är högre än antalet som döps i kyrkan.

- Med den här takten ser det ut som att antalet medlemmar sjunker under 4 miljoner under 2016. Det är inget konstigt med det, utan en fullkomligt naturlig följd av de senaste årens utträdestakt.

Christa Mickelsson



PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39