Yousif, Tabutha och Ruth kom som kvotflyktingar till Närpes för ett år sedan. De har har funnit en ny vän i Partica Strömbäck.

Här knyts vänskapsband

Var tionde Närpesbo har utländsk bakgrund. Nästan tusen personer från tjugo länder har sedan nittiotalet kommit till Närpes för att arbeta eller som flykting. Cafékvällar varannan vecka ska skapa kontakt mellan de ursprungliga och de nyanlända Närpesborna. 25.11.2015 kl. 15:48

Det kallas Multi-culti, cafét som varannan måndag kväll öppnar sina dörrar för alla Närpesbor oavsett härkomst. En av aktörerna för cafékvällerna är Närpes församling.

– Det började egentligen med att det fanns ett tryck på göra något för arbetskraftsinvandrarna. Sedan kom de nya flyktingarna också, säger Patrica Strömbäck.

Hon är diakon i församlingen och ansvarar tillsammans med församlingens ungdomsledare Patric Sjölander, själv invandrare från Sverige för kvällarna. Sjölander är också ordförande för föreningen Förebyggarna som tillsammans med församlingen ordnar kvällarna. I Närpes är man vana att samarbeta över gränserna.

– Här samarbetar vi över gränserna mellan samfund, föreningar, privatpersoner och offentliga sektorn. Vi har ett gemensamt ansvar för samhället. Det är onödigt att vi i församlingen ska börja samla in kläder för flyktingarna då det redan görs på annat håll. Vi gör nåt annat i stället, säger han.

Det man nu gör tillsammans i Multi-culti är en plattform där flyktingar och invandrare kan lära känna ortsbefolkningen.

– Vi vill skapa ett vardagsrum där man kan umgås över kultur- och åldersgränser. Vårt huvudsyfte är att bygga relationer, att folk ska sitta ner och prata med varandra. Det är jätteviktigt att lyssna på flyktingarna, höra deras historia och lära känna dem. Man umgås inte när man sitter och lyssnar på ett program. Medmänsklighet och gemenskap är vad folk vill ha. Det behöver inte vara invecklat, säger Sjölander.

Kvällarna håller en låg kyrklig profil. De har inget ordnat program utan man sitter och samtalar medan de flera av ungdomarna håller till i källaren. Den kyrkliga närvaron syns främst i att Strömbäck och kyrkoherden Tom Ingvesgård är iklädda sina ämbetsskjortor.

– Tanken är att man kan komma till cafét för att umgås med sin flyktingvän. Det kan underlätta umgänget att ha ett ställe att gå till, säger Strömbäck.

Att få flyktingarna att komma till kvällarna har inte varit något problem. Största delen är av de cirka hundra som kommer till kvällarna är invandrare och flyktingar. Man jobbar på att få flera Närpesbor med, bland annat med en vänkurs som Strömbäck hållit.

– Flyktingarna vill vara med på allt, säger Sjölander och nämner en kickoff för hjälpledarutbildningen församlingen ordnade för en tid sedan. Dit kom 48 ungdomar med olika bakgrund.

Problemet i Närpes ligger mera på det är logistiska planet. Åttio asylsökande bor i Söff i Yttermark och därifrån är det nio kilometer till Närpes centrum.

– Därför uppmanar vi Närpesborna att åka ut till asylboendet, ta med sig någon därifrån och komma hit och umgås med dem, säger Sjölander.

Studerande vid Yrkesakademin upptäckte problemet, talade med sin lärare och får nu sköta en del av transporterna som en del av sin logistiska utbildning.

Ett annat problem i umgänget är språket. – Då vi umgås har vi på fem minuter använt upp vårt gemensamma ordförråd. Men nästa gång har vi kanske ord för fem minuter och femton sekunder, säger Strömbäck.

Kommunikationen har nu underlättats lite av översättningsapparna som finns tillgängliga för smarttelefonerna.

– Det funkar hyfsat att kommunicera via apparna, man kan förstå varandra lite i alla fall, säger Sjölander.

Läs mera i Kyrkpressen nr 48/2015

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



Skjut upp anslutningen till kyrkans servicecentral Kipa med tre år för de församlingar som så önskar. Stiftsfullmäktige i Borgå stift ska i maj ta ställning till att göra det initiativet till kyrkomötet. 15.4.2015 kl. 07:22

Under en renovering av Ekenäs församlinghem hittade en byggnadsarbetare en granat i golvfyllningen, meddelade Ekenäsnejdens svenska församling i dag. 8.4.2015 kl. 16:16

kyrkans ungdom. Leon Jansson, nyvald verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom, har gott om idéer för förbundet. 1.4.2015 kl. 14:30

Många församlingar dras med långsamma och dåligt planerade webbplatser. Det här ska Kyrkostyrelsens nya webbtjänst Klockaren råda bot på. 1.4.2015 kl. 13:14

Fontana Media. Malin Klingenbergs barnbok tävlar om prestigefylld utmärkelse. 1.4.2015 kl. 12:00

Även om hon fortfarande såg mycket elände bland flyktingarna i Turkiet och i barnhemmet i Azerbajdzjan så var Gunilla Luther-Lindqvist lycklig när hon kom hem från sin senaste resa. Jag upplever att vårt mål med att hjälpa dem är uppnått, säger hon. Livet segrar. 1.4.2015 kl. 10:24

kyrkans utlandshjälp. Kyrkans Utlandshjälp har öppnat en ettårig kampanj mot radikalisering både utomlands och i Finland. 26.3.2015 kl. 13:41

Esbo tar in portade missionsorganisationer. Kyrkans avtal ställer alla missionsorganisationer på samma streck. 26.3.2015 kl. 10:58

Kistor tillverkade enbart i naturmaterial är det enda som duger i Vasa från och med 2016. 26.3.2015 kl. 09:58

Terazzohörnet var en central punkt i Jakobstadsungdomarnas liv gör fyrtio år sedan. Där satt man på café eller hängde utanför på gatan på kvällarna. 26.3.2015 kl. 09:16

alexandra äng. Alexandra Äng är Ålands yngsta präst. Hon vill vara en församlingsledare som tar sig tid och är närvarande i stunden. 26.3.2015 kl. 00:00

utskrivningar. Antalet inskrivna medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland överskred antalet utskrivningar i februari 2015. 23.3.2015 kl. 14:59

åland. Lars-Runar Knuts, som utsetts till specialutredare för en eventuell församlingssammanslagning på Åland, besökte ögruppen förra veckan. 23.3.2015 kl. 15:13

själavård. Bekymrad? Nu kan du skicka brev till kyrkan och få svar. 23.3.2015 kl. 15:11

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00