"Står valet mellan Helsingfors och Paris så kommer de flesta att välja Paris"

juliette day. Docent Juliette Day är passionerat intresserad av de kvinnor som levde och verkade i den tidiga kyrkan.
– De var vanliga människor. En del av dem var rika kvinnor med makt och autonomi, jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”.
11.6.2015 kl. 16:16

– Mina elever är som elever är överallt: några är briljanta, andra är lata.

Docent Juliette Day talar om de studenter som läser hennes kurser i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet.

Förra året röstade teologiska fakultetens elevkår fram henne som årets lärare. Hur har Juliette Day lyckats med konststycket att få grundstudierna i kyrkohistoria att engagera så många?

– Jag är av den åsikten att undervisning ska vara en njutbar upplevelse. Det betyder inte att mina elever inte skulle jobba hårt, det gör de. Men vi kan ändå ha roligt tillsammans.

Juliette Day kom till Finland och Helsingfors universitet för fyra år sedan. Hon kände redan landet, tack vare sin finska partner, som hon träffade i England för snart 20 år sedan.

I undervisningssalarna i Helsingfors har hon gjort sig känd för sin engagerade undervisning och sitt sätt att närma sig kyrkans tidiga historia utan överdriven fromhet och högtidlighet.

– Jag vill visa att de tidiga kristna var vanliga människor, personer vi kan relatera till. De hade alla möjliga svagheter och fungerade på samma sätt som vi gör.

I en föreläsningsserie tittar hon närmare på de rika kristna kvinnor som var medlemmar av aristokratin, kvinnor som hade både makt och autonomi.

– Jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”. Min favorit är Milania den yngre, född ungefär 380. Henne vill jag skriva en bok om!

Milania var enda barnet i en rik överklassfamilj. Hon ville leva ett asketiskt liv, men tvingades gifta sig. Men hennes barn dog och hon lyckades övertala sin man att de skulle leva i celibat.

– Hon säljer all sin egendom, grundar kloster, diskuterar politik och ekonomi, reser runt i hela Romarriket, träffar Augustinus, besöker ökenfäderna, åker till Konstantinopel. Genom Milania får vi redskap att förstå den kontext som de tidiga kristna levde i.

Day ger inte sina elever några tillfällen att sitta tysta för sig själva under föreläsningarna.

– De måste vara aktiva och jag tvingar dem att delta i samtalen. På den här punkten märks en stor skillnad mellan engelska och finska studenter, de finska är inte vana att delta aktivt. Det går trögt i början, men när mina finska elever väl kommer igång är det svårt att få tyst på dem.

Utanför lådan

Juliette Day är den första utländska akademikern som innehar en tjänst vid teologiska fakulteten i Helsingfors.

– Inom de humanistiska diciplinerna är procenten låg, i de tekniska högre. Men i Oxford var andelen utländska akademiker 40 procent – det är ljusår från situationen i Finland.

Hon säger att de studenter som kommer till Finland ser landet som ett exotiskt alternativ. Få hade kommit om det inte var för att inga terminsavgifter uppbärs. Hon är mycket tveksam till politikernas planer på att avgiftsbelägga studierna för utlänningar.

– Står valet mellan Helsingfors och Paris väljer de flesta Paris.

Hon säger att grejen med att ha människor från olika länder och olika akademiska traditioner vid universiteten är att de här människorna tillåter andra att överväga alternativa sätt att göra saker på.

– Har du verkat hela ditt liv i samma akademiska tradition kommer du att fortsätta att gå i samma riktning, även om du stöter på problem som skulle kräva nya riktningar.

Day menar att de utländska studenterna berikar föreläsningssalarna. De har en annan kunskapsbas och ett annat sätt att se på saker. Som ett exempel jämför hon finska och engelska studenter.

– De finska studenterna har ofta en mycket gedigen kunskap, men deras tröskel att göra egna analyser är hög. De engelska kan ha svag kunskap i ett ämne, men kommer ändå med självsäkra analyser och argument.

Hon uppmanar beslutsfattarna att tänka efter noggrant.

– Ni måste välja hurudant land ni vill vara – ett isolerat land eller ett land som har saker att säga världen. Jag vet att Finland har stor potential och att forskningen håller hög kvalitet. Men om regeringen vill stänga vägarna utåt så kommer det att bli problematiskt. Ni är ett litet land – ni behöver många vänner.

Christa Mickelsson



DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00