På kyrkomötet i början av maj diskuterades frågan i form av ett ombudsinitiativ, som efter livlig debatt skickades vidare till allmänna utskottet. På de finska kyrkodagarna i Kouvola den 22–24 maj finns samma diskussion på agendan, bland över 70 andra programpunkter. Seminariet med rubriken Vem viger kyrkan? arrangeras av Gemenskapsrörelsen och rörelsen Kom alla.
Ulf Särs, ordförande för gemenskapsrörelsen, säger att målet för samtalet är att söka en väg vidare med respekt för andras övertygelse och att de som deltar i diskussionen är inställda på konstruktiv dialog.
– Vi kommer också att diskutera frågan hur vi ska kunna gå vidare och bevara respekten för varandra inom kyrkan.
I paneldiskussionen deltar bland andra biskopen i Åbo, Kaarlo Kalliala och kyrkomötesombudet Aino Vesti, som skrivit under ombudsinitiativet. En person som vill ingå äktenskap med sin partner av samma kön och skulle vilja ha kyrklig välsignelse medverkar också.
Vilka ser du, Ulf Särs, att kyrkans alternativ är?
– Huvudalternativen har diskuterats ganska mycket. Den första möjligheten är att kyrkan, som hittills, väljer att bara viga personer av olika kön och ge möjlighet till förbön för personer av samma kön som i framtiden ingår äktenskap vid magistraten.
Den andra ytterligheten är att kyrkan beslutar att gå in för att viga också par av samma kön. Särs menar att det är osannolikt att det sker inom nära framtid, eftersom beslutet kräver tre fjärdedelars majoritet i kyrkomötet.
– Det är också möjligt att kyrkan är beredd att välsigna alla äktenskap, både mellan man och kvinna och mellan par av samma kön. Det nuvarande formuläret för välsignelse av äktenskap talar egentligen inte alls om kön, så helt teoretiskt kunde man tänka sig att det formuläret skulle tillämpas.
Den sista möjligheten är att kyrkan avstår från vigselrätten.
– Men då kvarstår ändå frågan om kyrkan är beredd att välsigna också äktenskap mellan par av samma kön.
Särs nämner också en annan fråga som kan bli aktuell i framtiden.
Om det blev ett hinder för prästämbetet skulle det antagligen betraktas som diskriminering.
Han påminner om att ombudsinitiativet i kyrkomötet undertecknats av både personer som är för att kyrkan ska viga par av samma kön och sådana som är emot det.
– Jag vill betona vikten av att samtalet förs vidare och att vi inte dröjer med den här diskussionen.
Han är medveten om att frågan är känslig, att en del befarar att den kommer att splittra kyrkan.
– Men som jag ser det är det allra viktigaste att komma ihåg de människor som längtar efter kyrklig vigsel eller åtminstone kyrkans välsignelse över sitt förhållande. Det handlar om människor i en ömtålig livssituation som upplever att de blir svikna av kyrkan.
Ställer inga krav
Stig Kankkonen, pensionerad chefredaktör och lekmannaombud i kyrkomötet, har tagit del av diskussionen kring äktenskapet. Han håller inte med om att kyrkan nu måste söka vägar framåt.
– Det att man i riksdagen inlett en process för att få en ändring till stånd i äktenskapslagen ställer inga som helst krav på kyrkan. Vi har vår syn på äktenskapet, kyrkans officiella ställningstagande är att äktenskapet är ett förbund mellan en man och en kvinna.
Han förstår inte varför kyrkan måste anpassa sig till riksdagens syn på äktenskapet.
– Det här påminner om hur man i Finland på 80-talet försökte förutspå hur Sovjet reagerar om vi säger si eller så. Till sist var man mer sovjetisk än Sovjet. Nu försöker man i kyrkan förutspå hur riksdagen ska handla och börjar anpassa sig till krav som inte överhuvudtaget finns.
