Biskopsmötet presenterade förra veckan en redogörelse om kyrkans äktenskapssyn och slog fast att äktenskapet är ett förbund mellan en man och en kvinna.
Vad betyder egentligen en ”redogörelse” och varför kom biskoparna med en sådan?
– Kyrkomötet begärde en sådan redogörelse av biskopsmötet år 2015. Uppgiften var tredelad, för det första skulle biskopsmötet förklara hur kyrkans äktenskapssyn ser ut, för det andra skulle vi slå fast alla människors okränkbara värde och för det tredje gå in på prästers skyldigheter och rättigheter i och med den nya äktenskapslagen. Vad har prästerna rätt att göra, var har de inte rätt att göra? Den sista frågan var den mest brännande.
– Uppgiften var alltså att se bakåt i historien och svara på frågan var vi står nu. En del tycker att biskopsmötets redogörelse kan ligga som grund för nya beslut, för att gå vidare åt ett nytt håll. Andra kan tycka att den lägger lock på diskussionen. Men våra direktiv var alltså att bedöma vad lagändringen leder till, och enligt biskopsmötets bedömning kan inte präster börja viga samkönade par bara för att riksdagen fattat beslut om en könsneutral äktenskapslag. Vi kan inte heller rakt av tillämpa kyrkohandbokens formulär för välsignelse av äktenskap för samkönade par.
Hur skulle du sammanfatta det nya med redogörelsen?
– Det nya med redogörelsen är att vi säger något om hur en präst kan be för ett samkönat par som ingått äktenskap.
Men vad ska den bönen kallas om den inte får kallas ”välsignelse”?
– Det är det som är det svåra. Det handlar om ett par som ber om välsignelse för sitt äktenskap, men rent tekniskt kan den bönen inte vara ”välsignelse av äktenskap” så som det är beskrivet i kyrkohandboken. Men det gör det ändå möjligt för präster att be för alla par och för deras äktenskap, antingen i en kyrka eller på någon annan plats.
Vilken betydelse tror du att redogörelsen kommer att ha för kyrkomötet som ska fortsätta utreda hur kyrkan ska förhålla sig till den nya äktenskapslagen som träder i kraft i mars?
– Den är en lägerbeskrivning och en grund för fortsatt diskussion. Här är vi nu, den här vägen har vi gått.
Vilka alternativ har kyrkan när det gäller att gå vidare?
– Jag ser tre alternativ: fortsätta som nu, ändra äktenskapsdefinitionen till att inkludera samkönade par, eller avsäga sig vigselrätten och erbjuda välsignelse för alla par. Men de besluten kan inte fattas av biskopsmötet, utan enbart av kyrkomötet
Anser du att biskopsmötet med sin redogörelse tagit ställning för något av alternativen?
– Nej. Vi har inte tagit ställning för något av dem.
Många har reagerat på biskopsmötets redogörelse med stor besvikelse och uppfattat att biskoparnas åsikt är att kyrkan ska fortsätta viga man och kvinna, som förr. Har biskopsmötet kommunicerat för otydligt om sitt uppdrag, tycker du?
– Det här beror på ett missförstånd. Biskopsmötet kan inte göra förändringar i kyrkans linje när det kommer till de här frågorna. Det var helt orealistiskt att tro att vi skulle ha befogenheter att göra förändringar i kyrkohandboken.
Vilken är din egen personliga åsikt om hur kyrkan borde gå vidare i frågan? Delar andra biskopar din åsikt?
– Själv skulle jag vara redo att ge upp vigselrätten, inte bara på grund av den här frågan utan också på grund av det band det utgör mellan kyrka och stat. Ärkebiskop Kari Mäkinen har i sin tur i offentligheten meddelat att han skulle vara redo att viga samkönade par. Vad gäller de andra biskoparna varierar åsikterna stort.
Om en präst i Borgå stift skulle välja att trots allt viga ett samkönat par, hur skulle den frågan behandlas inom Borgå stift?
– På förhand är det svårt att säga vad som skulle ske. Om en präst blir anmäld till domkapitlet bör vi utreda om han/hon har brutit mot rådande regelverk.
