Kipa ger ökade kostnader på kort sikt

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52

När Kipa lanserades var det tal om inbesparingar på sju miljoner euro per år från 2018. Församlingsekonomerna bemöter den siffran med stor skepsis. Frågan är om man över huvudtaget sparar något eller om Kipa till och med blir dyrare.

Ekonomicheferna Frej-Erik Sikström i Korsholm och Inger Andersson i Lemland-Lumparland, församlingar som redan anslutit sig, har hittills bara sett ökade kostnader.

– Investeringarna för att ansluta sig var högre än beräknat, säger Andersson. Någon personal kan vi inte friställa. Vi har heller inte gjort några inbesparingar. Tvärtom har våra servicekostnader ökat med 15 procent jämfört med det ekonomi- och personalförvaltningssystem vi använde tidigare.

Sikström räknar med att samfällighetens kostnader stigit med cirka 35 000 euro per år efter Kipa. Korsholm betalar en serviceavgift på 45 000 euro om året.

– Då vi gick med i Kipa skulle vår heltidsanställda löneräknare gå i pension. Vi trodde vi skulle klara oss med en tjänst på 30 procent i stället. Men det höll på att gå riktigt tokigt och vi tvingades öka anställningen till 80 procent.

Sikström har svårt att se att löneräknarens arbetstid kan minska. Sker det en förändring så blir det åt andra hållet.

– Det är svårt att förklara för förtroendevalda var de utlovade inbesparingarna är.

Seija Mäenpää, direktör för Kipa, efterlyser tålamod. Inkörningsperioden pågår för alla ännu.

– Inbesparingarna kan komma först fem år efter att man anslutit sig, säger hon. Övergångstiden är lång.

Kipa har varit i gång sedan 2013. Mäenpää säger att några kunder redan noterat inbesparingar.

– En av våra större kunder har sparat in sex tjänster på ekonomikontoret. En annan har minskat från tre tjänster till en och en halv.

Korsholm var en av de första samfälligheterna som anslöt sig 2013. Lemland-Lumparland anslöt sig till Kipa 2014 och Inger Andersson jobbar nu med sitt första Kipa-bokslut.

– Övergången var tuff, säger Sikström. Speciellt för oss som var en av pionjärerna. Vi fick ta många smällar som de som anslutit sig senare inte behöver ta.

Ändå får församlingarna bereda sig på en tuff övergång till Kipa. Så var det också i Lemland-Lumparland.

– Det var en hel del merarbete, säger Inger Andersson. Stora kostnader uppstod på grund av övertidsarbete.

Seija Mäenpää bekräftar att alla upplevt övergången som jobbig. I synnerhet de små församlingarna.

– Det är normalt att Kipa möts med skepsis, säger hon, Det tar också tid att lära sig de nya rutinerna.

Systemet bygger på att man aktivt kommunicerar med centralen genom det inbyggda kommunikationssystemet Jira. Andersson och Sikström har noterat att det blir en del skrivarbete och ibland kan svaret dröja flera dagar. Språkförbistringen gör att det ibland är svårt att förstå svaret.

– Jag är glad över den svenska centralen i Borgå och jag upplever att de gör så gott de kan där. Jag klagar inte på den svenska servicen, säger Sikström.

Också Andersson tycker att kontakten till Borgå är positiv. Men bägge skulle gärna se att man fick snabbare svar därifrån.

– Det är som om jag fått nya arbetskamrater, säger Inger Andersson. Men reglerna tillåter inte att man ringer och frågar, utan allt ska skrivas i Jira. Men ibland är läget akut och då måste man få ringa. Det börjar de förstå. Men man kan inte ringa direkt till en speciell person som man vill ställa en fråga till, utan man ringer till ett allmänt nummer.

Den svenska yrkesvokabulären är en utmaning i synnerhet för dem som har finska som modersmål. På Kipa i Borgå utbildas personalen i svenska som bäst.

Även om både Sikström eller Andersson hellre fortsatt med det gamla systemet ser de ändå fördelar med Kipa.

– Den dagliga fakturahanteringen som Kipa står för vill jag inte bli av med, säger Andersson. Löneräkningen ger oss mera jobb innan allt är inmatat, godkänt och rättat.

Sikström håller med. Bägge uppskattar också att Kipa tar hand om årsskiftesanmälningarna för skatterna, pensioner och till FPA samt sköter A7-blanketterna för ekonomi och statistik.

Läs mera i Kyrkpressen 12/2015

Johan Sandberg



Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00