Den billigaste kakaon kommer från Västafrika och de låga priserna baserar sig på att man på kakao-odlingarna använder sig av underbetald arbetskraft och av barnarbete.
– Tillgången till rättvist producerad choklad är ganska begränsad i Finland. Inte en enda finländsk chokladproducent har introducerat rättvisecertifierade chokladprodukter, säger Anna Ylä-Anttila som är t.f. verksamhetsledare för Föreningen för etisk handel.
– Utnyttjande av barn som arbetskraft och handel med barn är tyvärr mycket vanligt inom kakaoproduktion. De olika certifieringsmärkena strävar efter att förhindra barnarbete och efter att göra hela produktionskedjad transparent för köparen.
Kriterierna för certifiering bygger på internationella överenskommelser inom arbetsrätt som ILO (Internationella arbetsorganisationen) slagit fast.
Villkoren för rättvis handel förhandlas demokratiskt fram tillsammans med odlarna och de västerländska certifieringsorganisationerna. Så är det inte med de andra certifieringssystemen.
– Produkter som certifierats som rättvis handel följer också miljökriterier som är strängare än vad fallet är vanligtvis.
Anna Ylä-Anttila säger att det är svårt att göra en svartlista över producenterna. Handeln går genom många händer och en stor del av kakaoproduktionen sker i länder där barnarbete och korruption är vanligt.
– När det gäller handel med kakao så finns det alltså problem för alla producenter. De är svårt att helt tillförlitligt följa kakaons usrprung eller att eliminera problemen.
Fazer är en stor och känd producent av chokladprodukter i Finland. Deras mål är en ansvarsfull och transparent värdekedja för kakao.
– Produktcertifiering är inte det enda alternativet för att garantera en ansvarsfull produktion av kakao, säger Leena Majamäki, som är kommunikationsdirektör vid Fazer.
Innan utgången av år 2017 kommer all kakao som Fazer använder att ha ett spårbart ursprung och fylla kriterierna för ansvarsfull kakaoanskaffning.
– Vi följer WCF:s (World Cocoa Foundation) ansvarsprinciper. Näringen ska vara lönsam för odlarna, människorna må bra och odlingsmetoderna ska vara hållbara ur miljösynpunkt.
Läs hela artikeln i KP 51-52.
