För den som är högkänslig kan många sinnesintryck vara påfrestande. (Foto: Belovodchenko Anton)

”Sluta vara så känslig”

Vad har Sibelius, Abraham Lincoln och Jesus gemensamt? Svaret är att de alla hade ett nervsystem som var känsligare än hos genomsnittet. Under de här männens livstid fanns det inget begrepp som beskrev deras personlighetsdrag. I dag kallar vi dem högkänsliga. 10.9.2014 kl. 15:38

– ”Inbilla dig inte” och ”sluta vara så känslig”, är saker jag ofta fått höra. Eller att jag inte ska förstora saker, sluta sjåpa mig.

Markus Sundblom är högkänslig. Och det är han inte ensam om. Man räknar med att ungefär var sjätte människa har ett nervsystem som är känsligare än andras. De som är högkänsliga observerar noggrant sin omgivning och reagerar kraftigt på den. Känsligheten är individuell och tar sig uttryck både fysiskt, socialt och psykiskt.

– Jag har mer eller mindre alltid vetat att jag är högkänslig men begreppet myntades först i slutet av 1990-talet av den amerikanska psykologen Elaine Aron, säger Markus Sundblom.

Att vara högkänslig innebär bland annat att man är emotionellt och sensoriskt känslig.

– Många högkänsliga har nära till skratt och gråt. De blir också lätt berörda av saker, både skönhet och lidande. Den sensoriska känsligheten kan ta sig uttryck till exempel genom att man reagerar negativt på buller eller starkt ljus.

Till högkänslighet hör också en tendens att fundera mycket och lätt bli överstimulerad om det händer mycket runt en.

– Att grubbla låter kanske lite negativt men att fundera mycket djupsinnigt är ett typiskt drag. Många högkänsliga behöver lång tid att fundera över situationer efteråt för att bearbeta och förstå dem. Man passerar inte bara situationer utan ser på dem ur olika vinklar.

Skåphögkänsliga
Markus Sundblom har aldrig lidit av sin högkänslighet, tvärtom ser han den som en fördel. Men visst har det funnits stunder som varit extra jobbiga.

– Samhället gör det definitivt svårare för män att vara högkänsliga. Pojkkulturen kan vara väldigt grym, framför allt i högstadiet. Det är kanske det värsta stället en högkänslig kan råka ut för eftersom det är en korvstoppning där alla ska vara lika. I vår kultur är det fortfarande inte riktigt okej för män att gråta eller visa att de är rörda. Ändå har högkänslighet ingenting med kön eller läggning att göra. Den är precis lika vanligt förekommande hos kvinnor och män.

– Män är ofta så kallade ”skåphögkänsliga”. De har inte vågat komma ut.

Läs hela intervjun om högkänslighet i veckans nummer av KP.

Michaela Rosenback



coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41