Biskop Jacob Moreto välkomnas av missionssekreteraren i Vasa svenska församling, Martin Sandberg.

Missionen bejakar hopp och olikhet

finska missionssällskapet . Gränsöverskridande, trots olikheter. Finska Missionssällskapet har firat årlig sommarfest med blandade åsikter, språk och kulturer. 8.6.2014 kl. 11:39

Finska Missionssällskapets årliga sommarfest ordnades i år på två språk, med Vasa svenska och finska församlingar som lokala värdar.
Festen har delvis gemensamt program över språkgränserna, med bland annat inbjudna gäster som huvudtalare. Men utbudet har också bjudit på ett av varje på respektive språk under de tre festdagarna, allt från föredrag till fotbollsturnering, högklassiga konserter och barnprogram.

Glada gula medhjälpare
Det svenska programmet huserade i Hansa-campus i Sandviken. Engagemanget bland församlingens frivilliga lyste tydligt fram - inte minst tack vare de glada, gula t-tröjorna som bars av förebedjare, bordskånkare och matbiljettsförsäljare.

Uppslutningen till programmen varierade, men de större samlingarna hade ca 100 deltagare.
På söndagen välsignades Anna-Lena Särs till arbete i missionen. Hon åker till Senegal i slutet av juni för att arbeta med ungdomar. För henne är det en retur, eftersom hon själv bott som missionärsbarn i Senegal.
– En styrka, säger hon. Jag märker att jag har ett stort nätverk och erfarna människor runt mig att vända mig till, säger hon.

I avslutningsgudstjänsten på pingstdagen predikade Simo Peura, biskop i Lappo stift. Han uppmanade de sex missionärerna som sändes ut att aktivt hålla kontakt med sina sändande församlingar i Finland.

– Skriv, berätta och besök oss. Gör missionen synlig för oss, sa Peura.

Hopp och hopp
Tvåspråkigheten syntes också på den stora scen som var centrum för det finskspråkiga programmet - bland annat vid invigningen när Vasa svenska församlings missionssekreterare Martin Sandberg som den svenska konferencieren välkomnade en av hedersgästerna biskop Jacob Moreto från Tanzania.
Han är biskop för Morogoro stift, där bägge Vasaförsamlingarna har vänförsamlingar. Det unika med stiftet är arbetet bland massajstammen, som länge varit undanskymd i kyrkans arbete.

– Jag är själv uppvuxen i massajkulturen, har vallat kor och är därför glad över kören Loruvani som är med här. Musiken är ett universellt språk och rytmen får oss massajer att hoppa. Ingen kan hoppa så högt som massaj!
Den sanningen skulle bevisas. Loruvani tog publiken med storm, när de efter en traditionell körinledning bjöd deltagarna på massajmusik med traditionella tjut, hopp och rörelser.
Massajerna har som krigarfolk och nomader inte alltid varit fullt accepterade bland andra tanzanier. Det officiella arbetet bland dem, språkundervisning och erkännandet av deras kultur också i kyrkan är därför en viktig sak.

Ett annat tydligt tema under festen handlade om uppdraget att verka för funktionshindrades situation i olika länder.

Långdragen ventilering
På lördagen hölls traditionellt årsmöte med ombud från hela landet. Det blev flera timmar långdragen tillställning, där sällskapets ledning fick kraftig kritik för såväl linje som verksamhet. Omröstningen om förtroende för sällskapets ledning och linje var påfallande jämn, även om det i slutskedet ändå stod klart att sällskapets nuvarande linje har majoritetens stöd.

I bakgrunden fanns fjolårets uppmärksammade välsignelse av ett homosexuellt missionärspar.
Finska Missionssällskapets kommunikationsdirektör Iris Kivimäki tycker ändå att mötet rensade luften.
– Det signalerade en vilja att fortsätta, trots att vi kan och får vara av olika åsikter. Den sammanfattades bra i det enkla ”låt oss dricka kaffe tillsammans”. Samexistensen är något som Finska Missionssällskapet också fått lära sig i samarbete med kyrkorna i andra länder.

Årsmötet utsåg också styrelse för nästa mandatperiod. Från Borgå stift valdes Heidi Juslin-Sandin från Esbo svenska församling.
KP rapporterar mer om missionsfesten och årsmötet i nästa veckas papperstidning. Titta också in i bildgalleriet!

May Wikström
Foto: May Wikström



Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17