Heikki Tupakka tycker urnorna är lika naturliga som ett testamente. Det hjälper den som ska ta hand om de praktiska arrangemangen när han själv en dag går bort.

Populärt att slöjda egen urna

begravning urna kurs malm. Ett testamente i trä. 26.3.2014 kl. 10:43

När Malms församling i Helsingfors startade sin första urnekurs, en kurs där man slöjdar sin egen urna, fick de 30 anmälningar. Sex personer rymdes med.
– Urnekursen är ett sätt att vänligt räcka fram handen mot sin egen dödlighet. Det är en väldigt nyttig process både för en själv och för ens anhöriga, säger kaplan Jukka Holopainen,en av de två präster som följer med kursdeltagarna genom processen.
Till sin hjälp har kursdeltagarna också två frivilliga hantverkare som visar hur maskiner och verktyg fungerar.
– Vanligen drar killarna församlingens slöjdkvällar för pappor och barn. Det är bra att få göra saker med händerna, särskilt för männen har jag märkt. När vi arbetar kan vi också diskutera de stora frågorna och den här kursen gör det ännu lättare att tala om döden, säger Holopainen.

Pirkko Närhi gör en urna som också kan användas som fågelholk när askan strötts ut.
– Min pappa tillverkade också holkar minns jag och jag har funderat så mycket på honom här under kursen.
Närhi, som bott både i Pakistan och England, har också tänkt på var hon vill bli begraven, om hon ska vila med mammas eller pappas släkter.
– Det handlar också om var du vill att dina barn och vänner ska minnas dig. Hur viktigt är det att det finns en gravplats att besöka? påpekar Holopainen som sitter med runt kaffebordet intill verkstaden.
Han säger att det är vanligt att människan på äldre dar börjar fundera över släktskap och rötter, över var man egentligen hör hemma här på jorden.
– Som ung ser man bara framtiden och siktar ut mot världen. Senare sammanstrålar man med de egna leden och förstår att man också kommer någonstansifrån.

Läs hela reportaget om urnekursen i Kyrkpressen nr 13/2014.

Alla material som urnan tillverkas av måste förmultna. Därför används inte spik eller skruv utan i första han limm.
Kaffepausen är en viktig del av kurskvällen. Då diskuteras ofta stora frågor men i en lättsam ton tillsammans med någon av de präster som följer med kursen.
Också repet som används när urnan sänks ner i graven måste vara tillverkat av material som förmultnar.
Pirkko Närhi gör en urna som också kan användas som fågelholk för knipor när askan strötts ut. – Nötskrikan (på finska närhi) får alltså en knipholk, skrattar Närhi.
Nina Österholm
Foto: Nina Österholm



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54