Henrik Stenbäck har alltid varit intresserad av samhälle och politik. Det har kommit honom väl till pass både i hans gamla jobb som journalist och när han nu ska börja jobba i riksdagen.

Att byta bana mitt i livet

Henrik Stenbäck har jobbat som journalist i drygt 30 år. Han har rapporterat från riksdagen och granskat politiken på nära håll. Nu stiger han över staketet och tar plats på andra sidan. I höst inleder han jobbet som den Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare.
9.8.2013 kl. 09:55
Henrik Stenbäck har ett brinnande samhällsengagemang och tycker om att vara med där det händer. De egenskaperna har gynnat honom i hans journalistroll och kommer väl till pass också för den politiska tjänsteman han nu ska bli. 

– Att få prova sina vingar i en ny bransch och som Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare är ett privilegium och jag är mycket ödmjuk och motiverad inför den nya uppgiften. Samtidigt var det ett steg jag funderade över en god stund.

Henrik Stenbäck har levt största delen av sitt liv i Helsingfors innerstad. Det är här han trivs och känner sig hemma. Han tog sin examen i socialpsykologi vid Helsingfors universitet och halkade in på journalistspåret när han under studietiden jobbade som chefredaktör för Studentbladet. Under sin karriär har han arbetat för olika tidningar runtom i Svenskfinland och allra längst som reporter på Hufvudstadsbladet och som Vasabladets Helsingforsredaktör. Riksdagen är därför ingen främmande plats för Henrik Stenbäck.

– Min förhoppning är att den erfarenhet jag hittills har av politik och samhällsfrågor, som jag har behandlat som journalist, ska kunna betjäna den Svenska riksdagsgruppen. Ändå är det här ett helt nytt värv för mig eftersom jag, med undantag av några år i studentpolitiken, inte varit politiskt aktiv. Jag har ansett att när jag arbetat som journalist så är det ett jobb som inte är förenligt med politiska förtroendeuppdrag.

Kyrka för de som vill
Henrik Stenbäck vill höra till kyrkan och som ledarskribent har han skrivit flera texter som på ett eller annat sätt tangerar ämnet kyrka och tro. Att blanda ihop kyrka och politik är däremot inget han vill göra.

– Jag tycker att kyrkan ska ha en aktiv roll i samhället men inte i politiken. Kyrkan ska vara oavhängig partierna, det är en sak man inte kan tumma på. Sedan är det en annan sak om olika människor, också kristna, är aktiva som individer i partierna och vill påverka samhället via dem. Men kyrkan som institution ska inte blanda sig i partipolitiken. En ärkebiskop är ingen politisk aktör men definitivt en samhällelig påverkare.

Henrik Stenbäck spekulerar ogärna i vart kyrkan är på väg och framhåller att det knappast är någon som har ett entydigt svar på den frågan. Men en sak är han övertygad om: kyrkan står inför en förändring.

– Nog kan det hända att kyrkan skulle må gott av att fundera över sin roll och om vi ska ha ett system som bygger på den gamla folkkyrkotanken, att man vill omfamna alla. Då en avsevärt mindre procent av befolkningen hör till kyrkan kan det rentav bli dags att fundera på en annan modell, där kyrkan skulle finnas till för de människor som verkligen är motiverade att höra till kyrkan. Men ett sådant steg leder också till att en hel del verksamhet och skyldigheter faller bort. Det som vi är vana vid men inte tänker på att kyrkan står bakom. Eftis, ungdomsarbete, mamma-barn-grupper och så vidare. Det här är inte någon lättvindig sak som man bestämmer över en natt. Viktigast i alla lägen är att tröskeln till kyrkan ska vara låg.

Engagemang utan eftertanke
Henrik Stenbäck anser att sättet på vilket människor engagerar sig i samhället har förändrats med tiden. Han tror att det här kan få konsekvenser som vi inte sett förr. 

– Idag lever man kraftigare i realtid än förr. Tidigare slog man sig till ro, man hörde till och det var man nöjd med. Kanske det fanns något debattinlägg men det påverkade inte ens medlemskap i föreningar eller kyrkan. Att skriva ut sig ur kyrkan kan vara överlagt men i dagens läge så fattar man mer lättvindiga beslut. Det ser vi i samband med hela Räsänen historien. Om det att man skippar organisationer och skriver ut sig ur kyrkan betyder att man samtidigt vänder ryggen till hela engagemanget som är grundläggande för vår demokrati så är det illa.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Michaela Rosenback



GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06