Marianne Sundroos och Antti Kuokkanen planerar sommarens storsatsning: En kyrkoopera i Kimiti Kyrka. FOTO: KP-arkiv

Opera och folkvisor på inmarsch

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna.
9.6.2013 kl. 12:00
Kimito kyrka gapar tom och det enda ljud som hörs när vi vandrar runt bland bänkarna är eftermiddagsregnet som smattrar mot fönsterrutorna. Den 7 juli kommer kyrkan däremot att vara full av dramatisk sång och musik när Jyrki Linjamaas kyrkoopera ”Die Geburt des Täufers” (Johannes Döparens födelse) uppförs i samband med Kimitoöns Musikfestspel. Operan är ett beställningsverk och dess uruppförande skedde under Carinthischer Sommer-musikfestspelen i Österrike 2010.

Marianne ”Mimi” Sundroos, kantor i Kimitoöns församling och medlem i musikfestspelens styrelse, var genast exalterad när kyrkooperan kom på tal.

– Min spontana reaktion var: Ja, ja, absolut! skrattar Sundroos.
 
Kyrkooperans händelseförlopp baserar sig främst på början av Lukasevangeliet, dessutom finns det inslag av några psaltarpsalmer och Höga visan.

Antti Kuokkanen, kaplan i Kimitoöns församling, anser att Lukasevangeliet ger en bra grund för operans intrig.

– Eftersom evangelisten Lukas också skrev till icke-judar är hans texter väldigt förklarande. Dessutom är han en god berättare.

Intrigen kretsar kring Sakarias och hans ofruktsamma fru Elisabeths längtan efter ett barn och ängeln Gabriels löfte om en son. Operan följer i stora drag evangelietexten men Linjamaa har tagit sig en viss konstnärlig frihet när han behandlat materialet. På sina håll har det varit absolut nödvändigt:

– Enligt Lukas gjorde Gud Sakarias dövstum, men man kan man ju omöjligt sjunga om man inte kan tala! Så Sakarias får behålla sin röst, berättar Sundroos.

Bro mellan publiken och operan
Linjamaa har själv berättat att det var en ganska speciell erfarenhet att under ett helt år tillbringa nästan hela sin arbetstid med texter ur Bibeln. Då man använder så mycket tid i sällskap med så rika och djupa texter märker man att texterna börjar undervisa en.
De avslöjar människans lott: De visar både på livets smärtpunkter och villfarelser samt på de överraskande möjligheter som nåden erbjuder, menar Linjamaa.

Kimitoöns församling kommer efter uppförandet att hålla en kort aftongudstjänst under temat ”I Johannes Döparens fotspår” där Sundroos och Kuokkanen fungerar som kantor respektive predikant. Dessutom medverkar en baryton och en cellist. Mellan operan och gudstjänsten bjuds det också på kyrkkaffe.

Att hänga med i en tyskspråkig opera är inte det lättaste, men för att underlätta upplevelsen för åskådarna ordnas det före operan en presentation i församlingshemmet. Där ska Linjamaa personligen presentera operans innehåll.

– Jag ser det som min viktigaste uppgift att på förhand försöka bygga en bro mellan publiken och operan, säger Sundroos och tipsar att det kan vara till stor hjälp att bekanta sig med Lukasevangeliet på förhand.

Sundroos hoppas att också församlingsaktiva utanför ön ska hitta till evenemanget.

– Min vision är att olika församlingar kunde organisera utfärdsresor till Kimito så att vi tillsammans får ta del av upplevelsen. Musikfestspelens verksamhetsledare Jukka Mäkelä har skickat ut information till församlingar så jag hoppas folk nappar på tråden!

Premiär för folkvisegudstjänst

Operauppförandet är inte det enda spännande som händer i musikväg på Kimitoön under sommaren. Den 4 augusti blir det nämligen ”världspremiär” för den finlandssvenska folkvisegudstjänsten i Västanfjärds gamla kyrka.

Under förra vårens musikevenemang Kirkkomusiikkijuhlat i Jyväskylä fick Sundroos vara med om en gudstjänst där man ersatt psalmerna med traditionella folkvisor. Hon blev så inspirerad att hon beslöt att ta konceptet hem till Kimitoön.

– Efter att jag forskat i saken kunde jag konstatera att folkvisemässan firats redan sedan 2005 i finskspråkiga församlingar. Jag blev förvånad när jag märkte att det inte gjorts en finlandssvensk version.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Axel Vikström



kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06