Illustration: Malin Aho

Aningar om det heliga

Kan människan uppleva Gud? De flesta kristna är överens om att det är möjligt. Det finns otaliga berättelser om en känsla av närvaro eller direkta uppenbarelser av det gudomliga. C.S. Lewis mötte Glädjen, men det gjorde också Karl Ove Knausgård.
8.6.2013 kl. 12:00
Inom det teologiska delområde som kallas mystiken är man särskilt intresserad av människans möjlighet att möta Gud. Utgångspunkten i den mystiska teologin är att det redan på jorden går att se något av Gud och att ha en personlig erfarenhet av Honom.
Inom mystiken är man väldigt medveten om det mänskliga språkets och förståndets begränsningar då det kommer till att tala om det gudomliga. Man räknar med att Gud alltid är mer än vad vi kan förstå och vad våra ord kan rymma.

Därför är mystikern inte i första hand intresserad av att samla på sig teoretisk kunskap om Gud och det heliga. I stället sätter han fokus på konkreta erfarenheter av Gud – på gudsmöten. En personlig gudsrelation och den utveckling som följer av att leva nära Gud är också viktiga inom mystiken.

Gudsmötet är extas

Mystikerns gudsmöte sker i form av en extatisk upplevelse. Numera ligger ordet extas säkert lite obekvämt och främmande i de flesta munnar. Däremot var extasen knappast något främmande bland de första kristna.

Paulus skriver: ”Har jag varit i extas, är det för Gud”, eller: ”jag vet att den mannen [...] blev uppryckt till paradiset och fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala.” Hur vanliga upplevelser av det här slaget var kan vi inte veta, men obekanta tycks de i alla fall inte ha varit.

Ordet extas kommer från grekiskan och betyder att gå från det vanliga tillståndet till ett annat. De tidiga kristna var påverkade av den klassiska människosynen där man trodde att själen var obunden av tiden och oberoende av kroppen. Bernhard av Clairvaux utgår från det här synsättet då han beskriver extasen som en avfärd där själen för en stund lämnar kroppen och förs till Gud.

Några typiska drag hos extasen blir tydliga då man jämför olika mystikers beskrivningar av den. Extasen ses för det första som den högsta andliga erfarenheten. Den upplevs som en försmak av himlen, eller som en känsla av total gemenskap med Gud, där jaget liksom upplöses och går upp i Guds enhet. Det här tillståndet beskrivs som snabbt övergående och ovanligt.

Det livsförändrande mötet
Extasen är en stor och omvälvande upplevelse, det är mystikerna överens om. Ett möte med Gud har potential att förändra hela livet. Det här mötet är ingen enkel sak att beskriva eller tala om. På samma sätt som Gud är obeskrivlig är också gudsmötet omöjligt att helt och hållet återge med ord.

En av Luthers förebilder, dominikanmunken Johannes Tauler, försöker beskriva extasen genom att tala om en sötma och om en glädje som är så överväldigande att människan inte skulle stå ut om den varade längre än ett ögonblick.

Även Luther själv tycks ha varit bekant med en översvallande glädje i Gud som drar med sig hela människan. Han refererar till ögonblick då Guds kärlek känns så stark att människan förlorar medvetenheten om sig själv och totalt går upp i Gudsupplevelsen.

Bortom orden
I litteraturen stöter man ibland på beskrivningar av extasliknande upplevelser som äger rum mitt i vardagen utan att personen som upplever dem behöver vara inriktad på ett gudsmöte. Upplevelserna tolkas inte heller alltid som uttryckliga gudsmöten. Däremot har de alltid en karaktär av andlighet och av att man plötsligt ställs inför något större och annorlunda än det vardagliga, något som går bortom ordens och förståndets räckvidd. Det finns ett ord för fenomenet: epifani. Den som känner sitt kyrkoår kan relatera till hur Jesu gudomlighet uppenbaras för de vise männen mitt i det enkla stallet under epifaniadagen.

C.S. Lewis omvändelseskildring Av glädje överfallen kretsar just kring epifanier. Lewis kallar sina omvälvande epifaniupplevelser ”Glädjen”. Han berättar om hur naturen, några rader i en dikt eller vissa musikstycken plötsligt kan fylla honom med en enorm lycksalighet och längtan. Han känner tydligt att den här lycksaligheten är något alldeles speciellt som inte liknar livets vanliga glädjeämnen. Det är en upplevelse som är så stark att allt annat försvinner för ett ögonblick.

Lewis liknar den totala hängivenhet som han upplever under epifanin vid tillbedjan. Han lever mer eller mindre för upplevelsen av Glädjen, längtar alltid efter den och bär länge med sig känslan efter att den inträffat. Glädjen blir liksom en uppenbarelse, den kommer plötsligt och oväntat och för ett ögonblick glimtar det till av något som ligger bortom det vanliga och vardagliga. Efter att Lewis blivit kristen tolkar han sina upplevelser som en vägledning till Gud.

Glimtar av himlen
L.M. Montgomery, mest känd som författaren till serien om Anne på Grönkulla, berättar i sin dagbok om en erfarenhet som återkom då och då under hennes liv. I plötsliga, underbara ögonblick tycker hon sig få en skymt av en värld av fullkomlig skönhet alldeles intill den vanliga världen. De här ögonblicken är så starka att de fyller hennes liv med glädje och mening.
Johanna Granlund



tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55