Dags för oss att börja om

– Vi lever i en speciell tid, när kristenhetens framtidsväg är oklarare än på länge i Europa. De kristnas antal har minskat så mycket att Europa blivit ett missionsområde, säger kyrkoherde Patrik Göransson från den svenska S:t Mikaelskyrkan i Tallinn.

Patrik Göransson tycker att det är dags för oss kristna att överge alla illusioner om att vi lever i en kristen kultur.

– Nu gäller det för den kristna kyrkan att starta om från början med allting. I tiderna tog staten över många av kyrkans funktioner. Men nu när välfärden avvecklas bit för bit, måste kyrkan igen ta ett större socialt ansvar.

En förebild har vi i den rysk-ortodoxa kyrkan, tycker han.

– På en kyrklig mässa i S:t Petersburg presenterade sig den ortodoxa kyrkan som ett helt paket och som en alternativ livsstil.

På mässan presenterades den ortodoxa kyrkan med allt från kläder, nyttig mat och klosterliv.

När Estland blev självständigt hade kyrkligheten ett litet uppsving. Vuxna politiker lät döpa sig som en följd av en ny kyrklig boom i hela samhället.

– Men när det gick upp för esterna att kyrkan är på nedgång i de nordiska grannländerna och i hela Europa så avtog denna trend fort.

I dag börjar den estniska kyrkans popularitet vara lika dålig som grannländernas. I den estniska skolorna har man ingen religionsundervisning alls. Därför tror Göransson att kyrkan måste starta egna skolor.

– Inom det sociala saknas långsiktighet. Det är svårt att få en rättvis bild av samhällsläget i stort, om det blivit bättre eller sämre, men jag anser att de ekonomiska skillnaderna blivit för stora.

Vardagens utmaningar viktigast
I kyrkliga medier i Finland och Sverige har vi underrättats om att kyrkan i Estland är betydligt mera konservativ än sina syskonkyrkor i Norden. Exempelvis när det gäller synen på homosexualitet.

– Diskussioner om konservativ kontra liberal kristendom står inte så högt på agendan i den estniska kyrkliga verkligheten. Det samma gäller synen på enkönade äktenskap som mera sysselsätter politiker och journalister. Folk har annat att tänka på. Här är det konkreta utmaningar i vardagen som gäller.

Patrik Göransson kommer från Uddevalla på den svenska västkusten. Innan han tillträdde som kyrkoherde för svenska S:t Mikaels församling i Tallinn arbetade han två år som komminister (kaplan) i Göteborg.

Att Patrik Göransson blev kyrkoherde för S:t Mikael beror på att han som teologiestuderande fick ett stipendium som möjliggjorde att han utförde sin praktik i ett liten estnisk församling i nordöstra Estland.

– När jag senare sökte tjänsten som kyrkoherde verkade allting falla på plats så det var inte svårt att se det hela som en fingervisning från Gud, säger Göransson.

På medeltiden var Tallinn en Hansa-stad. Som ett arv från den tiden finns det ännu i dag en tysk, en finsk och en svensk församling i staden. Man delar på samma gudstjänstlokal men har egna församlingsutrymmen.

De nuvarande lokalerna har varit fattigssjukhus och under sovjettiden en sport- och boxningslokal.

Församlingens verksamhet är tvåspråkig, estnisk och svensk. Det finns en liten söndagsskola, en öppen förskola två gånger i veckan som drivs av några mammor och skriftskola. En vanlig söndag deltar 20–30 personer i gudstjänsten.

– Vi planerar att starta en tvåspråkig förskola på kyrkans vind. Men då behöver vi få bidrag för att kunna bygga ut vinden.

Redan nu finns femton barn på en väntelista.

Frivillig kyrkoskatt
– Vi hoppas på stöd och hjälp för vår förskola från finlandssvenskt håll eftersom ni har erfarenhet och kunskap när det gäller tvåspråkighet.

Läs hela artikeln i papperstidningen.