Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka

Kyrkan är mitt enda hopp

Dagens kyrka har lånat sin teologi från affärs-livet och sopat undan gudstjänsten. I teologen Patrik Hagmans kyrka står nattvarden i centrum. I hans kyrka försöker medlemmarna leva ett kristet liv.
– Dopet och nattvarden är tydligt kristna handlingar.
17.5.2013 kl. 12:00
Den finlandssvenska teologen Patrik Hagman har skrivit en bok om folkkyrkans utmaningar i dag, Efter folkkyrkan. Och vad händer – Kyrkans Tidning i Sverige ägnar hela ledarsidan åt Hagmans tankar. Frågan om folkkyrkans framtid är brännande aktuell för de nordiska kyrkorna. Men medan den är brännande som i aktuell är den också brännande som i smärtsam.

– Kyrkan har ingen teologisk idé om varför den finns till, säger Hagman.

– Kyrkan har utvecklat en teologi om hur kristendomen fungerar som inte alls kräver att det finns en kyrka. Den bygger helt på enskilda individers övertygelse. Då går det lätt så att när man ställer frågan ”varför ska jag gå i kyrkan” får man svaret ”för att det är trevligt”.

Hagman menar att kyrkan befinner sig i samma läge som ett mjukvaruföretag som delar ut sina program alldeles gratis. Vad finns företaget till för om det inte säljer någonting? Den fråga kyrkan verkar kretsa kring är vad den enskilda individen får för sitt medlemskap, det vill säga hur kyrkan i medlemsflyktens tider ska kunna motivera för sina medlemmar att det lönar sig att stanna kvar. Kanske genom att poängtera hur viktigt det är att kyrkan erbjuder diakonala insatser? Det här kallar Hagman ”köpslåendets teologi”. Han menar att kyrkans kris är en teologisk kris.
 
Förstår kyrkan det?

– Det är en intressant fråga. Det finns stora skillnader mellan Sverige och Finland på den här punkten. I Finland är det populärt att sparka på Svenska kyrkan men min erfarenhet är att man i Sverige är mycket mer medveten om att kyrkan har problem. I Finland vill man fortfarande inte tro att problemen är allvarliga.

Vad är ett kristet liv?

Hagman menar att kyrkan i dag valt att låna sin teologi från affärslivet. Den erbjuder en produkt som vi kan välja att köpa.

– En seriös teologi borde börja med att förklara vad det är att vara kristen. Det är en fråga som det måste gå att svara på.

Och medan han säger det påminner han om att frågan ingalunda är okomplicerad.

– Det är en svår fråga att ställa: vad är det som gör ett liv till ett kristet liv? Min bok ger inga slutgiltiga svar på den frågan men den pekar på att det här är en fråga vi måste diskutera. Det är inte en fråga som har ett entydigt svar, men redan att tala om den är viktigt.

I sin bok kritiserar Patrik Hagman något han kallar för ”fortfarande-teologi”, en teologi som han uppfattar som tongivande i kyrkan i dag.

Och vad är det för en teologi, då?

– Det är en defensiv hållning som går ut på att betona att kyrkan fortfarande har en ganska stark ställning i samhället. Tänkandet bygger på att kyrkan samlat på sig ett kapital under en lång tid, men problemet är att det håller på att raderas. När det kapital vi haft håller på att vittra bort kan det vara bra att komma ihåg att vi måste omvärdera vår tradition och fråga oss vad den betyder i vår tid. Vi kan inte bara hålla fast vid det vi har, så fungerar tiden inte.

Det centrala i ”fortfarande-teologin” är att man tänker att kyrkan och gudstjänsten finns till för att möta människors subjektiva behov. En följd av den synen är att kyrkan i praktiken utgörs av kyrkans anställda. Kyrkan blir en tjänsteproducent bland andra.

– Problemet med att kyrkan blir lika med de anställda hänger ihop med frågan om hur ett kristet liv ska se ut. Om de anställda blir de som ”gör” något blir de andra passiva. Det gör att vi inte kan ställa oss frågan hur vi ska leva som kristna.

Implicit leder det här till att bara de anställda lever ut sin tro.

– Det är inte bara illa för resten av oss utan försätter också dem i en omöjlig situation. De ska alltså i kraft av sin professionalitet göra Kristi kropp synlig i världen.

Bygga upp nytt
Hagmans lösning är ett vi måste bygga upp en kyrka som fungerar med hjälp av frivilliga. Och vi måste göra det så länge det finns anställda som kan hjälpa till med strukturerna.

– Annars går det så att vi bara skär bort olika verksamhetsområden ett efter ett.

Vad av allt det kyrkan har i dag är sådant vi ska hålla fast vid?

– Det finns många fina, hoppingivande saker – men kyrkan måste inse vad den har och hur värdefullt det är. Vi ser inte längre på vilket sätt kristendomen är radikal och utmanande. Det handlar om att upptäcka det kyrkan redan gör.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



det nya diakoniämbetet. Det nya diakoniämbetet diskuterades livligt på kyrkomötet och en samlad tropp diakoniarbetare hade tagit sig till Åbo för att följa med diskussionerna. 6.5.2015 kl. 20:17

psalmbokstillägget. Ombud Åsa A Westerlund framförde inför kyrkomötet en önskan om att de sånger UK lagt fram tas med i det kommande psalmbokstillägget. 5.5.2015 kl. 11:31

kyrkomötet 2015. I sin predikan vid kyrkomötets öppningsmässa kallade biskop Seppo Häkkinen frågan om kyrkans lokala strukturer för en historiskt viktig fråga. 5.5.2015 kl. 10:24

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12

Höstdagarna. Arrangören för Höstdagarna ser sig om efter ny samarbetspartner då Lärkkulla drar sig ur till en följd av statliga reformer. 29.4.2015 kl. 16:49

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56

Finska Missionssällskapet hjälper de drabbade i Nepal. Missionärerna är oskadda, bland dem finlandssvenska Westerlings som råkar befinna sig i Finland. 26.4.2015 kl. 13:36

En maktkamp har lett till att Evangeliföreningens missionärer i Kenya har evakuerats från missionsstationen Atemo. 23.4.2015 kl. 07:31

I maj samlas barn och vuxna på Narinkens torg i Helsingfors för att protestera mot nedsmutsningen av Östersjön. Initiativtagare till protesten är Isak och Vera Meriläinen, sju respektive nio år. 22.4.2015 kl. 13:04

psalm. – Vi måste töja på gränserna för vad vi hittills tyckt att är psalm, säger kantor Anna-Maria Böckerman. 22.4.2015 kl. 00:00

etiopien . Etiopien sörjer närmare trettio gästarbetare i Libyen dödade av Isis. 22.4.2015 kl. 10:52

Kyrkomötet. Församlingar med fungerande ekonomiförvaltning ska inte behöva ansluta sig till kyrkans servicecentral Kipa, tycker kyrkomötesombudet Peter Lindbäck. 17.4.2015 kl. 15:49

diakonatet. Biskopsmötet vill gå vidare med reformen av diakonämbetet. Biskoparna anser att reformen måste genomföras stegvis. 15.4.2015 kl. 10:20

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00