Tjänsten och spänsten är ledord i Erik Liljeströms memoarer. FOTO: Johan Sandberg

Liljeström på väg mot målet

Erik Liljeström har gjort en intressant resa medan han skrivit sina memoarer. Jag har levt om mitt liv, säger han.
5.5.2013 kl. 12:00
Sjutton år efter att han gått i pension som kommundirektör i Vörå har Erik Liljeström nu gett ut berättelsen om sitt liv, Drömmen - vägen - målet.
 
Titeln syftar på ett minnesord biskop G.O. Rosenqvist gav dem som började studera vid Lärkkulla 1954: Ungdomar, dröm vackert, kämpa tappert, förtrösta på Gud.

– Rosenqvists ord har följt mig hela livet, säger Liljeström. Drömmen blev verklighet. Vägen är att akta på den tjänst man fått och kämpa tappert. Himlen som är mitt hem är målet.

Gudsförtröstan har följt med honom hela livet.

– Det är ganska klart att jag inte suttit här idag utan Guds ledning och hjälp.

Livet höll på att ta slut redan som åttaring då den unge Liljeström skulle hjälpa våren med islossningen i Purmo å. Han ramlade i ån men lyckades ta sig upp. Natten därpå drabbades han av kramper så häftiga att pappa trodde han skulle dö.

– Det var första gången jag upplevde Guds ingripande i mitt liv.
Erik Liljeström är född 1936 och växte upp som baptist i femte led i Lillby, Purmo.

– Jag var elva år gammal då jag klagade på att jag inte hade något att göra. Då satte pappa en Bibel i min hand och sade: Läs den här så ska vi återkomma sedan. Då läste jag genom Bibeln från pärm till pärm första gången. Sedan dess har jag läst igenom den kanske ytterligare tio gånger.

Blev ekumen
Som 17-åring lämnade han Purmo och började vid FKF, Fria Kristliga Folkhögskolan och Lärkkulla. Där lades grunden för hans ekumeniska inriktning.

– I min barndom sade man ofta att jag skulle blir präst. Det lät jag Gud avgöra en natt på Lärkkulla. Jag sade att jag betraktar det som din vilja om jag kommer in till Svenska Medborgarhögskolan. Kommer jag inte in så börjar jag i predikantskola. Jag kom in och blev förvaltningssocionom.
Sin första tjänst fick Liljeström som kommunal- och socialsekreterare i Larsmo. Han var på julfest i Sion i Överpurmo 1958 då han nåddes av ett telefonsamtal.

– Fullmäktigeordförande Wäinö W Fagerholm ringde och meddelade att jag fått tjänsten och frågade om jag kan börja redan på måndag. Det lovade jag. När jag återvände till min sittplats på julfesten vände jag på en lapp med en Bibelvers som placerats där. På lappen stod: ”Har någon fått en tjänst så akte han på tjänsten”.

Ord från Gud till fullmäktige
Som Guds ingripande ser han också att han klarat av tre allvarliga sjukdomstillbud. Och att han bevarats från alla nära ögat situationer då han mött älgar under sina resor som Kommunförbundets revisor
Men han har också sett att Gud ingripit i kommunalpolitiken.

– Ordet befall dina verk åt Herren så har dina planer framgång fungerar. När emigrationen från Vörå var som störst på 60- och 70-talen var Vöråfullmäktige ibland frusterat. Då ropade jag till Herren att nu måste du ge mig något som kan glädja fullmäktige. Jag fick nästan alltid bönesvar.

Till Vörå kom Liljeström 1970.

– På anställningsintervjun fick jag tre frågor: Vi har hört att du är religiös, predikar du också, hur ska du kunna industrialisera Vörå då det blir att gå på restaurang och hur är det med finskan?

– Jag svarade att ni nog kommer att se mig annonserad på ett och annat möte på min fritid. Man jag kommer aldrig att predika å tjänstens vägnar. Det var okej. Jag svarade också att är nykterist och kommer inte att ändra på det. Är det ett villkor kan vi avsluta diskussionen. Nej, det var det inte, fullmäktigeordförande sade att då får jag ju två.

Upp till bevis
Memoarerna har han gett ut i en upplaga på 500 exemplar på eget förlag. Han har lånat pengarna för det.

– Jag har blivit nekad tre gånger av förlagen av olika orsaker. De tror inte att boken går att sälja. Nu ska jag bevisa motsatsen.
Liljeström anser att alla borde skriva en berättelse om sitt liv.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Sandberg



betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28