koptiska kristna bär kistor med de män som dog under sammandrabbningarna i Khusus mellan muslimer och kristna. FOTO: LEHTIKUVA/reuters/ MOHAMED ABD EL GHANY

Tårar och tårgas i Kairo

När det koptiska begravningsföljet kom ut ur S:t Markuskatedralen i Kairo överfölls de av ligister som kastade stenar och molotovcocktails. Den koptiska ledningen har till skillnad från tidigare nu börjat öppet kritisera regeringen.
27.4.2013 kl. 15:00
När pastor Sameh Maurice i den presbyterianska kyrkan vid Tahrirtorget försäkrar att Gud har kontroll också då vi har det svårt, använder han ett exempel som vi inte brukar höra i våra kyrkor. ”Då molotovcocktailen flyger och då tårgasen lägger sig, kan du vara viss om att Gud ändå är starkare.” Välkommen till Egypten våren 2013.
 
Samma dag jag anländer till Kairo anfaller en muslimsk mobb kristna i Khusous, en förort till Kairo. Våldet orsakades av att några småpojkar – kristna enligt vissa rykten, muslimska enligt andra – hade ritat (felvända) hakkors på väggen till en muslimsk byggnad. Pojkarna visste antagligen inte vad hakkors står för utan ritade en symbol som är vanlig i egyptiskt väggklotter. Ryktet gick att kristna hade ritat kors på islamska byggnader, imamen höll en flammande predikan i moskén och mobben drog till de kristnas kvarter och brände och förstörde. Det var inte första gången något sådant hände och dessvärre knappast heller sista.

Det mest upprörande hände följande dag då de fyra koptiska offren för våldet i Khusous jordfästes i S:t Markuskatedralen i Kairo. Femtusen personer hade samlats och stämningen var eldfängd. Folk ropade slagord mot regeringen och krävde ett slut på våldet mot kopter. När begravningsföljet kom ut ur katedralen överfölls de av ligister som kastade stenar och molotovcocktails. Snart kom också säkerhetstrupper till platsen, men istället för att skydda de angripna stod de helt passiva och i vissa fall rentav deltog i angreppet. De sköt också tårgas in i katedralen.

Nya påven anklagar regeringen
Att radikala muslimer angriper kristna är tyvärr vanligt i dagens Egypten. Att säkerhetsstyrkorna deltar i angreppet är däremot anmärkningsvärt. President Mursi från Muslimska brödraskapet uttryckte sitt fördömande av vad som hände vid katedralen, men ingen kopt har förtroende för honom. Den nye koptiske påven Tawadros II har brutit traditionen av försiktighet och direkt anklagat regeringen för att bara tala, men inte agera.
 
Youssef Sidhom, chefredaktör för den koptiska tidningen Watani, var glasklar i sin analys.

– Det är en ömklig stat som ser på utan att kunna skydda sina medborgare. Då de skyldiga inte arresteras och ställs inför rätta kan regeringen vara säker på att få uppleva en störtflod av folklig vrede och på att dess sammanbrott är nära.
 
Under min vecka i Kairo talar jag med många kopter och protestanter. Alla säger samma sak: situationen är svår och blir bara värre, bland de kristna är förtroendet för regeringen noll och de flesta drömmer om att emigrera. Tusentals har flyttat till Georgien som har öppnat sina dörrar för egyptiska företagare som vill etablera sig i landet.
 
Det är inte bara de kristna som är missnöjda med den nuvarande regeringen. Landet är starkt polariserat och åtminstone i Kairo har oppositionen ett klart övertag i opinionen. Ett scenario som många hoppas på – 82 % enligt en opinionsundersökning – är att militären ska ta makten. Missnöjet beror både på den ökande islamiseringen och på att ekonomin försämras samtidigt som säkerhetssituationen är ytterst dålig. De radikala elementens framfart har alienerat många muslimer från deras tro. Enligt en undersökning har andelen ateister på kort tid ökat från noll till tre procent.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Svante Lundgren



Mest läst

    KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

    KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

    KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

    MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

    psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

    mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

    BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

    korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

    mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

    vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

    kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

    kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

    BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

    HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

    jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

    orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

    kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

    LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

    gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

    pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

    Mest läst