koptiska kristna bär kistor med de män som dog under sammandrabbningarna i Khusus mellan muslimer och kristna. FOTO: LEHTIKUVA/reuters/ MOHAMED ABD EL GHANY

Tårar och tårgas i Kairo

När det koptiska begravningsföljet kom ut ur S:t Markuskatedralen i Kairo överfölls de av ligister som kastade stenar och molotovcocktails. Den koptiska ledningen har till skillnad från tidigare nu börjat öppet kritisera regeringen.
27.4.2013 kl. 15:00
När pastor Sameh Maurice i den presbyterianska kyrkan vid Tahrirtorget försäkrar att Gud har kontroll också då vi har det svårt, använder han ett exempel som vi inte brukar höra i våra kyrkor. ”Då molotovcocktailen flyger och då tårgasen lägger sig, kan du vara viss om att Gud ändå är starkare.” Välkommen till Egypten våren 2013.
 
Samma dag jag anländer till Kairo anfaller en muslimsk mobb kristna i Khusous, en förort till Kairo. Våldet orsakades av att några småpojkar – kristna enligt vissa rykten, muslimska enligt andra – hade ritat (felvända) hakkors på väggen till en muslimsk byggnad. Pojkarna visste antagligen inte vad hakkors står för utan ritade en symbol som är vanlig i egyptiskt väggklotter. Ryktet gick att kristna hade ritat kors på islamska byggnader, imamen höll en flammande predikan i moskén och mobben drog till de kristnas kvarter och brände och förstörde. Det var inte första gången något sådant hände och dessvärre knappast heller sista.

Det mest upprörande hände följande dag då de fyra koptiska offren för våldet i Khusous jordfästes i S:t Markuskatedralen i Kairo. Femtusen personer hade samlats och stämningen var eldfängd. Folk ropade slagord mot regeringen och krävde ett slut på våldet mot kopter. När begravningsföljet kom ut ur katedralen överfölls de av ligister som kastade stenar och molotovcocktails. Snart kom också säkerhetstrupper till platsen, men istället för att skydda de angripna stod de helt passiva och i vissa fall rentav deltog i angreppet. De sköt också tårgas in i katedralen.

Nya påven anklagar regeringen
Att radikala muslimer angriper kristna är tyvärr vanligt i dagens Egypten. Att säkerhetsstyrkorna deltar i angreppet är däremot anmärkningsvärt. President Mursi från Muslimska brödraskapet uttryckte sitt fördömande av vad som hände vid katedralen, men ingen kopt har förtroende för honom. Den nye koptiske påven Tawadros II har brutit traditionen av försiktighet och direkt anklagat regeringen för att bara tala, men inte agera.
 
Youssef Sidhom, chefredaktör för den koptiska tidningen Watani, var glasklar i sin analys.

– Det är en ömklig stat som ser på utan att kunna skydda sina medborgare. Då de skyldiga inte arresteras och ställs inför rätta kan regeringen vara säker på att få uppleva en störtflod av folklig vrede och på att dess sammanbrott är nära.
 
Under min vecka i Kairo talar jag med många kopter och protestanter. Alla säger samma sak: situationen är svår och blir bara värre, bland de kristna är förtroendet för regeringen noll och de flesta drömmer om att emigrera. Tusentals har flyttat till Georgien som har öppnat sina dörrar för egyptiska företagare som vill etablera sig i landet.
 
Det är inte bara de kristna som är missnöjda med den nuvarande regeringen. Landet är starkt polariserat och åtminstone i Kairo har oppositionen ett klart övertag i opinionen. Ett scenario som många hoppas på – 82 % enligt en opinionsundersökning – är att militären ska ta makten. Missnöjet beror både på den ökande islamiseringen och på att ekonomin försämras samtidigt som säkerhetssituationen är ytterst dålig. De radikala elementens framfart har alienerat många muslimer från deras tro. Enligt en undersökning har andelen ateister på kort tid ökat från noll till tre procent.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Svante Lundgren



Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10