Calev myers tycker det är konstigt att israelerna ser ner på palestinierna och vice versa. Är inte alla människor lika värda?

Vill att väst utmanar på allvar

Europa och USA pumpar in stora pengar för återuppbyggnad av de palestinska områdena. Enligt den israeliska människorättsjuristen Calev Myers går det mesta till att finansiera den palestinska regeringen.
18.4.2013 kl. 09:29
– De senaste åren har Europa och USA pumpat in så mycket pengar till de palestinska myndigheterna att det motsvarar Marshallplanen hela 25 gånger, säger israeliska Calev Myers.

– För de pengarna skulle man alltså ha kunnat bygga upp Europa 25 gånger.

Myers jobbar som människorättsjurist på Jerusalem Institute of Justice och deltog förra veckan i ett symposium i Helsingfors. Han jobbar för att förbättra flyktingarnas situation.

– 1948 fanns det omkring 500 000 palestinska flyktingar som behövde asyl. I dag är de omkring fem miljoner, säger Myers.

Det unika med de palestinska flyktingarna är att deras flyktingstatus gått i arv till följande generationer.

– 1948 bestämde arabstaterna att inga palestinier skulle få medborgarskap. De ville inte veta av dem. Palestinierna sitter alltså fast i en situation där ingen tar emot dem, säger Myers.

–  Det enda land som gav dem medborgarskap och jämlika villkor var faktiskt Israel. 1948 bosatte sig cirka 150 000 palestinier i Israel och nu är de omkring en och en halv miljon.

Ingen tolerans

Calev Myers arbetsuppgift är att lyfta fram problemet med de palestinska flyktingarna inför världens ledare. Han har till exempel talat i Europaparlamentet i Bryssel och han säger att han blivit tagen på allvar.

– Västländerna måste vara noggrannare med att se till att pengarna faktiskt går till att bygga upp de palestinska områdena, säger Myers.
 
– Annars stöder de bara de korrupta palestinska myndigheterna.
Myers anser att PLO på Västbanken och Hamas i Gaza inte gör något för det palestinska folket. De tolererar heller inget motstånd.
 
– PLO och Hamas accepterar ingen som helst opposition mot regimerna. Fängelse, tortyr och dödsstraff utan rättegång förekommer regelbundet när någon opponerar sig, säger Myers.
 
– En man fick ett och ett halvt års fängelsestraff för att ha skämtat om PLO:s ledare Mahmud Abbas på Facebook, säger Myers.

Måste utmana mer
Vad tror då Myers måste ske för att situationen ska förändras?

– Det första som måste hända är att de palestinska flyktingarna integreras i alla länder där de nu befinner sig som flyktingar.
Calev Myers tror att den arabiska våren också kommer att påverka den palestinska befolkningen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Myrskog



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35