Ulla dönsberg har som pensionär tillbringat mycket tid i olika kök. Kanske en motvikt mot de fyrtio åren av klientsamtal i arbetslivet, funderar hon.

Jag är en marta-själ

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte.
14.4.2013 kl. 12:00
Det är ”karakaffe” nere i församlingshemmets källarvåning och diakonisyföreningen är samlad i övrevåningens sal.

– Kyrkoherden är alltid med, det är tradition i Pojo, säger Ulla Dönsberg med en nick neråt ”herrklubben”. Själv håller hon till i församlingens kök.

– Efter pensioneringen sa jag till husmor att jag kommer när hon ringer.
Hundra liter soppa och mellan hundra och hundrafemtio limpor per år brukar det bli.
 
– Jag är en martasjäl som vill göra saker.

Ulla Dönsberg är uppvuxen i Kronohagen i Helsingfors. Som ung socionom flackade hon runt i Svenskfinland, tre gånger har hon flyttat till Pojo. Hon blev handplockad till socialsekreterarjobbet i Sjundeå som hon skötte i 35 år fram till pensionen år 2002. Det tyngsta i arbetet var barnskyddet.

– Det var mera definitiva omhändertaganden då, innan den öppna vården utvecklades.

Mest hjälp i arbetet gav – kopieringsmaskinen.

– I början på 60-talet fanns den inte på ett vanligt kansli. Alla avskrifter, protokoll och föredragningslistor skrevs manuellt.

Socialarbetarens tystlandsplikt var och är ett dilemma. En klient kan ge tidningarna rafflande historier.

– En socialarbetare kan aldrig försvara sig eller tillrättalägga påståenden.
I pressade lägen var hennes reaktion – mardrömmar.

Inte som på Strömsö
Att hon klarade sig utan burn out berodde delvis på att hon gifte sig ”på gamla dar” som hon säger. Med giftermålet följde en gård i Antskog, det äldsta och minst kända av Pojobruken. Att på fritiden få hjälpa till på jordbruket och med mjölkningen gav den fysiska motvikt som hon behövde. Gården drivs i dag av hennes son.

Stadsflickan och bondpojken funderade länge på hur det skulle gå med två inbitna ”ungkarlar” i samma hushåll. Hälsan tog de för given.

– Vi gjorde en deal, han sköter korna och jag sköter mitt jobb,
Det gick inte som på Strömsö.

– Jag insåg snart att om jag inte går till ladugården ser jag inte av min man. Och vi fick inte heller så många friska år tillsammans.
Hon kallar det en tur i oturen att hjärtproblemen och cancern drabbade dem i tur och ordning och inte samtidigt.
 
Hemmet i Kronohagen hade kristna värderingar fast ”inte gick vi så ofta i kyrkan”. I söndagsskolan fick hon börja så fort hon kunde gå på egna ben. I ungdomsåren gällde KGG, den kristliga gymnasistgruppen, och arbetslivet igenom var körsången det centrala i hennes församlingsengagemang. Barnatrons grundton har följt henne hela livet:

– Till psalmboken och Viola Renvalls dikter går jag för att få tröst.

Marta och Maria
På senare år har kyrkobesöken blivit allt viktigare för henne. Biskopen besökte Pojo svenska församling i februari och hade mycket gott att säga om satsningen på gudstjänstförnyelsen. Alphakurserna om kristen tro har hämtat många engagerade lekmän till församlingens andliga arbete.

– Jag vet att det andliga är det centrala. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner.

Ulla Dönsberg både syr ihop Teresatäcken och lagar basarmat i mängd. Mat och bakverk går numera bättre åt än stickat. Ibland hoppar hon in som kock på retreatgården Snoan. Men hon tycker inte att hon är duktig på att tala om sin tro, än mindre på att vägleda andra i andliga frågor.
Hon har funderat en hel del på spänningen mellan Marta och Maria och särskilt Jesus ord om att ”Maria har utvalt den goda delen”. Någon helt tillfredsställande förklaring har hon inte hittat.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Webred



konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19