FOTO: Sofia Jernström

Se, jag tror

Vad skiljer den som är kristen från den som inte är kristen? Förr spelade kristna inte kort, de dansade inte, de drack inte alkohol. I dag är de yttre markörerna för ett kristet liv på väg att försvinna – eller också ser de annorlunda ut. Är det bra eller dåligt?
22.2.2013 kl. 13:27
Den som inte rör sig i kristna kretsar vet kanske inte om det, men något har hänt. Under de senaste decennierna har de yttre tecknen som skiljer den som uppfattar sig som kristen från den som inte gör det börjat försvinna. Och den här förändringen har inte skett enbart bland ljumma lutheraner utan också bland dem som förr skiljde tydligt på dem som var frälsta och dem som inte var det: de inomkyrkliga väckelserörelserna och frikyrkorna.

– Traditionellt har frikyrklighet och nykterhet gått hand i hand, säger Jan-Erik Andelin, ledarskribent på Borgåbladet och aktiv i Metodistkyrkan. Förhållandet till alkohol har präglats av att man utgått från att alkohol är ett problem så som det är för alkoholister.

– Man har rentav tänkt att den som super på något vis tappar sin tro. Det har varit en del av den frikyrkliga teologin.

Den lutherska synen har oftast varit mildare: den som misslyckas kan ju alltid be om ny nåd. I praktiken tycker också många frikyrkliga i dag att alkohol är okej men ibland med förklaringen att det är ”vin till maten” eller ”öl efter bastun”. Samtidigt har just alkoholen hört till de där yttre tecknen som skiljer kristna från andra – och det är inte helt lätt att lämna dem bakom sig.

– Jag tror att många fortfarande har ett behov av att markera och skylta med att de är kristna till exempel genom att framhålla sin nykterhet.

Nya vindar
Man kan kalla de yttre tecknen på hur en kristen ”ska vara” någon sorts korrekthetsmarkörer. De har varit en trygghet för det är svårt att välja när allt är relativt. Det är inte helt lätt att säga vilka som finns kvar och vilka som är passé – det kan variera från samfund till samfund, från grupp till grupp. Men i dag verkar det vara okej att göra mycket sådant som man inte gjorde förr.

– Till exempel i Metodistkyrkan har vi en distriktsföreståndare, en ledande pastor, som är aktiv mc-man och inte har tvekat att umgås med kriminella motorcykelgäng – trots att han blivit varnad av polisen. Män som är aktiva i församlingen kan åka ut och jaga eller åka fyrhjulingar i skogen. Sådant hade inte förekommit tidigare, säger Andelin.

Man kan vara kristen vinkännare – det väcker inte längre någon större förundran. Den som sambor kanske får en vänlig fråga av sin pastor om de har tänkt på att gifta sig, men det stannar vid det, tror Andelin.

Cecilia Åminne som är lärare vid Kredu, Kristliga folkhögskolan i Nykarleby, säger att frågan om huruvida de kristna markörerna är på väg bort eller inte gör henne kluven.

– Österbotten är ju som känt rätt brokigt när det kommer till vilka kristna yttre markörer som har fallit bort och vilka som lever och frodas. Brokigheten gör det väldigt intressant men inte alltid fritt från problem att bo här.

Fult språk och kristet språk
Att svära är inte okej i den flesta kristna subkulturer. Det känner många instinktivt på sig och ber om ursäkt för fula ord som kommer över deras läppar till exempel i församlingshemmet.

– Jag skulle kalla det en stilfråga. Det hör inte till god ton att svära, helt enkelt. Men många tar till fula uttryck för att deras språk är dåligt eller för att de inte vet hur de ska uttrycka sig, säger Andelin.

Han har själv debatterat ordet ”förbannad” som en del kristna tycker att en troende inte ska ta i sin mun.

– Då har jag frågat att hur är det med ”uppståndelse”, får man säga det? Det är ju också ett religiöst uttryck. Själv tror jag att kristna som har ett väldigt fromt språk kan missbruka ord på ett värre sätt än den som säger ett fult ord då och då. Men samtidigt – man behöver ju inte använda laddade ord eller sexistiska uttryck eftersom de kan såra andra.

Cecilia Åminne har en känsla av att just det att kristna undviker att svära är en markör som inte är på väg bort.

– Det här med att inte svära tycker jag känns som den starkaste yttre markören. Det har ju att göra med vårt språk och det vi säger kanske mer förknippas med våra inre egenskaper än till exempel om håret är färgat eller inte.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Att vara präst är som att vara en soldat på sin post. 4.12.2015 kl. 09:52

Laestadianernas fridföreningars förbund LFF inleder missionsarbete i Albanien. Om ett år ska LFF ha en utsänd familj på plats i landet. 2.12.2015 kl. 07:29

Marcus Prest. RECENSION. Joanna Nylund har läst Marcus Prests roman Android. 7.12.2015 kl. 00:00

klimat. Skaffa färre barn, undvik att resa med flyg, lev bilfritt och ät en växtbaserad kost. Dessa är så kallade ”högeffekts”–åtgärder när det kommer till att minska på vårt koldioxidavtryck. 30.11.2015 kl. 12:47

klimatförändringar. 35 procent av de katolska amerikanerna säger att påven påverkat deras åsikt i klimatfrågan. 30.11.2015 kl. 12:41

COP21. Svenska kyrkan har länge varit en högljudd röst i kampen mot klimatförändringen. 30.11.2015 kl. 12:43

Det är hopplöst svårt att ge namn åt en julskiva. Lyssna här. 26.11.2015 kl. 10:07

Poststrejken förorsakar tyvärr förseningar också för veckans nummer av Kyrkpressen. Du hittar hela tidningen elektroniskt här. 25.11.2015 kl. 11:08

Var tionde Närpesbo har utländsk bakgrund. Nästan tusen personer från tjugo länder har sedan nittiotalet kommit till Närpes för att arbeta eller som flykting. Cafékvällar varannan vecka ska skapa kontakt mellan de ursprungliga och de nyanlända Närpesborna. 25.11.2015 kl. 15:48

Är du helsingforsare och liberal går du mer i kyrkan än andra. 25.11.2015 kl. 14:41

kyrkans ungdom. Marcus Henricson har blivit vald till ordförande för väckelserörelsen Kyrkans Ungdom. 25.11.2015 kl. 13:34

jul. Marknadskrafternas bild av julen som konsumtionsfest är svår att rubba. 25.11.2015 kl. 14:05

film. Regissörerna Jenni Kangasniemi och Aino Suni får Kyrkans mediestiftelses filmpris Katso minuun... De får priset för sin kortfilm If I ruled. 23.11.2015 kl. 10:42

Stjärnor i Sibbo kyrka bjöd på en musikkväll med stort hjärta. 21.11.2015 kl. 23:06

I dag är KP med och flaggar för barn och barnasinnade beslutsfattare. 20.11.2015 kl. 11:41

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41