Fyra till sex gånger i veckan ger sig Camilla Andersson ut i skidspåret på en tur mellan 20 och 30 kilometer. (FOTO: Johan Sandberg)

Mötte nåden i spåret

Nio kilometer före målet hörde Camilla Andersson en bekant melodi. I publiken stod någon och spelade Amazing Graze på trumpet. Det gav henne en förnimmelse av Gud och förnyade krafter att slutföra loppet.
21.2.2013 kl. 11:41
Det var hennes första Vasalopp 2005. Camilla Andersson hade förberett sig  väl både fysiskt och psykiskt för den nittio kilometer långa sträckan mellan Sälen och Mora.

– Men ändå fanns där ett tvivel på om jag orkar skida så långt, säger hon. Inte minst när jag kom upp efter den förstå tunga backen där man står som i en myrstack. Där möttes jag av skylten Mora 87. Då tittade jag på mina skidor och tänkte: vad har jag gjort? Är det faktiskt 87 kilometer kvar?

Men när hon kom till den sista saftstationen nio kilometer före mål hörde hon trumpeten som spelade Amazing Graze.

– Där var jag i min favoritnatur i tallskogen och solen sken. När jag hör musiken blev jag så tagen att jag började gråta. Allt kändes som en enda stor nåd. Tänk att jag får göra det här. Min lycka var total. Då gick det upp för mig att jag klarar loppet.

Så visst kan man möta Gud i  skidspåret. Det har Camilla Andersson gjort. Inte varje gång, men ibland kommer en stark upplevelse av Gud över henne.

– Jag tror trumpetisten var sänd dit av Gud, säger hon. Men man kan också förnimma något av Gud under vanliga turer. Bara genom att få vara ute i naturen en fin dag.
 
–  Men upplevelsen går inte att trolla fram. Jag har skidat Vasaloppet sju gånger men det var bara en gång jag hörde trumpeten. Men varje gång jag skidar förbi det stället minns jag den.

Att tävla eller inte
Intresset att åka skidor härstammar från skolan i Terjärv. Men  under högstadiet tog intresset slut. För att komma igång med motionerandet tjugo år senare satte hon Vasaloppet som mål för sig.

– Det var en dröm sedan barndomen att skida Vasaloppet. När jag var tolv deltog pappa och jag minns hur vi stod vid målet och väntade på honom.

Nu har hon skidat sju Vasalopp, två Finlandialopp, tre Marcialonga i Italien, Bieg Piastow i Polen, Tartu Ski Maraton i Estland, Jizerska Padesatka i Tjeckien och Köning Ludvig Lauf i Tyskland. De senaste vintrarna har det blivit upp till fyra långlopp. Däremellan har det också blivit fem maratonlopp. Nästa vecka är det Finlandialoppet som gäller.

– Det som förändrats de senaste åren är att jag inte längre är lika tävlingsinriktad. Det var egentligen inte meningen att jag skulle tävla från början heller. Men då mitt första Vasalopp gick långt bättre än vad jag hade väntat fick jag blodad tand. Jag började träna målmedvetet för att bli ännu bättre.
 
Hon har tyckt att det varit svårt att inte koppla på tävlingsinstinkten samtidigt som nummerlappen blir fäst.

– Fast jag sitter här och säger att det viktigaste inte är att tävla utan att få röra på sig så jämför jag hur jag utvecklats i förhållande till de andra.  Jag följer med reslutatlistona och jag märker att andra gör det också.
 
Tillbaka efter att ha varit utbränd
Camilla Andersson är nyanställd barnledare i Vasa. Nu återvänder hon till en arbetsplats hon lämnade för tolv år sedan då hon blev utbränd.
 
– Det var för mycket på gång med två små barn, husbygge och heltidsjobb. Jag var borta från arbetslivet i ett par år. Jag kände att min trötthet var arbetsrelaterad och sade upp mig.
Hon fick jobb som timlärare i musik, en dag i veckan, för funktionshindrade ungdomar på Optima i Korsnäs. Två månader senare  fick hon också jobb som barnledare i Malax.
 
– Jag tog ett litet steg i taget för att komma tillbaka. Vissa dagar trodde jag aldrig jag skulle klara av att arbeta igen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54