På Luthers tid hade Esboassessorn Pekka Leino kallats doktor i bägge rätterna, både den kyrkliga och den världsliga.

Ett stift större än Borgå

Nej, lagfarne assessorn Pekka Leino tänker inte på sitt eget stift i Esbo. Han tänker på de åtta procent av kyrkans medlemmar som känner sig visade på dörren för att de tror på det traditionella sättet.
14.2.2013 kl. 14:58
Kyrktian heter huset i Esbo centrum, byggd som två sammankopplade medeltida kyrkor i tegel. Domkapitlets plenisal finns i tredje våningen, i en vitrin hänger biskopens mässhake och på väggen ett enda biskopsporträtt.

– Esbo stift är landets yngsta, säger lagfarna assessorn Pekka Leino i marimekkoskjorta. Han har nyss doktorerat för andra gången, nu vid Åbo akademi.
 
– Det har nästan inte funnits någonting om kyrkorätt på svenska, förklarar Leino, finlandssvensk på mödernet och med många kusiner i Raseborgstrakten.

Hans nya opus ”Endast kyrkans egna angelägenher” ser på kyrkan som ett trossamfund, hans föregående avhandling hade ett förvaltningsrättsligt perspektiv.

Leino har i praktiken skött kyrkliga juristjobb på alla förvaltningsnivåer, kyrkostyrelse, samfälligheter och domkapitel. En tid var han dessutom regeringssekreterare på undervisningsministeriet där de kyrkliga frågorna handhas och drar en anekdot från tiden då Pär Stenbäck var undervisningsminister. Tillsammans slog de ett rekord i att snabbt driva en ändring genom hela lagstiftningsprocessen. Substansen var kanske inte den häftigaste, en diakonissas tjänstebostad var på den tiden begränsad till ett rum och kök.
 
– Men diakonissorna var glada.

Att folk skriver ut sig ur kyrkan bekymrar Leino. Inte så mycket de som frivilligt väljer att lämna något de inte tror på. Utan de som känner sig utkörda från sin egen kyrka på grund av sitt sätt att tro. Drivet till sin spets, folk som tror som kyrkan trott i två tusen år och en dag vaknar som kriminella, åtalade och fällda för diskriminering. Enligt kyrkans forskiningscentral kan de som har en traditionell trosuppfattning uppgå till 8 – 10 procent av kyrkans medlemmar.

– Det är ett helt stift, större än Borgå stift, säger Leino. Kyrkan har inte råd att förlora de medlemmar för vilka bekännelsetroheten är en viktig sak.

Kyrkans rättsordning är unik
Fram till 1997 var domkapitlen statliga ämbetsverk och lagfarne assessorn kunde därför avnjuta en speciell förmån i mitten av 90-talet.

– En tjänsteman kunde arbeta några månader i ett annat nordiskt land, säger Leino som den vägen fått direkt insyn i de nordiska kyrkornas förvaltning.

Svenska kyrkan verkade uppfattas som en del av folkhemmet, på samma sätt som akuten, socialen eller systemet. Medan dopet för alla kyrkor världen över är grunden för medlemskap tyckte de svenska folkhemspolitikerna att det var ett teologiskt och därför onödigt krav. Dess teologiska identitet som trossamfund har försvagats.
Vår egen folkkyrka har en autonomi med en rättsordning som är unik i hela världen, understryker Leino. Det är kyrkan som själv formulerar kyrkolagen.

– Riksdagen kan inte ändra på innehållet, bara godkänna eller förkasta.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Rolf af Hällström



Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01

KÖR. I Terjärv finns en gammal, stark körtradition. Kyrkokören är en av de körer där traditionen lever. Kören är sannolikt en av de största i stiftet i förhållande till befolkningsunderlaget, cirka 1 800 församlingsmedlemmar i Terjärv. 28.2.2020 kl. 14:15

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33