Markus Andersson är både lärare och präst men känner sig mest som en verkställande direktör. (foto: Nina Österholm)

Rektorn som vill tala tro

Rektor Markus Andersson medger att det ännu finns mycket jobb kvar när det gäller trivseln i de finländska skolorna. I hans skola är lärarna också kristna medvandrare och förebilder för sina elever. Och det är okej att tala om sin tro, ja, till och med att be en bön.
6.2.2013 kl. 11:00
Helsingin kristillinen koulu (Helsingfors kristna skola) har drygt 200 elever och en personal på cirka 30 personer.

– Det här är en vanlig skola i både första, andra och tredje hand. Vi är skola, skola, skola, säger rektor Markus Andersson. När allt fungerar fint är det bara ett plus att skolan dessutom är kristen.

För honom betyder den kristna inramningen att lärare, föräldrar och elever har en gemensam värdegrund att stöda vardagen på. Alla nya elever och deras föräldrar intervjuas.

– Inte för att kontrollera hur fromma de är utan för att se till att vi står på samma linje och drar åt samma håll.

Ibland vill ändå föräldrarna veta hur from rektorn själv är.

– Någon har frågat om jag blivit andedöpt men jag tycker inte att man kan mäta tro på det viset. Jesus är Jesus för mig, det tummar jag inte på. Men i övrigt är det ingen skillnad vilken kyrka eller vilket samfund du hör till eller hur stark din tro är just i dag. Det ska inte finnas några andliga trösklar till vår skola.

De flesta elever är lutheraner men också andra samfund finns representerade. 30 procent av eleverna är invandrare.

– Vi har elever med alla sorters bakgrund men det är definitivt ingen elitskola fast den är privat. Vi tar emot alla, en hel del elever som haft problem med exempelvis mobbning kommer till oss.

Kunskap och rättesnöre
Morgonsamling med kristet innehåll, bordsbön och julkyrka är förstås okej i en kristen skola. Utöver det har alla årskurser en extra timme religionsundervisning i veckan. Diskussioner om tro är också vanliga på alla årskurser.

– I en vanlig skola får läraren inte tala om sin egen tro ifall inte eleven själv frågar något. Här pratar vi däremot mycket, särskilt med tonåringarna. Någon elev kan komma från ett rätt strängt hem och då försöker vi erbjuda en öppen diskussionsmiljö för tro och tvivel i skolan. Ibland känns det visserligen som om inga ord biter. Senare har jag ändå hört att våra diskussioner haft betydelse. Det gäller att vara uthållig trots att man kanske möter ett stenansikte.

Andersson tror också att de kristna värderingarna kan vara ett konkret stöd för eleverna.

– Det finns så mycket att välja mellan i dag, så många olika sätt att leva på. Kristendomen erbjuder ett rättesnöre att ta fasta på.
De vuxna på skolan är utöver lärare och diskussionsplank också kristna förebilder för sina elever.

– Men framför allt är vi medmänniskor. Vi går med eleverna och stöder och uppmuntrar dem. Det är viktigt att berömma barnen och påminna dem om att det finns en plats för dem, också fast de kanske inte har bara tior på betyget. När föräldrarna oroar sig över vad det ska bli av deras barn så är det bra att veta att Gud har en plan för alla.
Men alla gör också fel på vägen och den kristna skolans elever är inga änglar per automatik.

– Det är oftast lite oroligare på hösten, mera dumheter som också jag får ta tag i. Men i en liten skola är det också lättare att reda upp saker och ting genast.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Nina Österholm



BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42