Markus Andersson är både lärare och präst men känner sig mest som en verkställande direktör. (foto: Nina Österholm)

Rektorn som vill tala tro

Rektor Markus Andersson medger att det ännu finns mycket jobb kvar när det gäller trivseln i de finländska skolorna. I hans skola är lärarna också kristna medvandrare och förebilder för sina elever. Och det är okej att tala om sin tro, ja, till och med att be en bön.
6.2.2013 kl. 11:00
Helsingin kristillinen koulu (Helsingfors kristna skola) har drygt 200 elever och en personal på cirka 30 personer.

– Det här är en vanlig skola i både första, andra och tredje hand. Vi är skola, skola, skola, säger rektor Markus Andersson. När allt fungerar fint är det bara ett plus att skolan dessutom är kristen.

För honom betyder den kristna inramningen att lärare, föräldrar och elever har en gemensam värdegrund att stöda vardagen på. Alla nya elever och deras föräldrar intervjuas.

– Inte för att kontrollera hur fromma de är utan för att se till att vi står på samma linje och drar åt samma håll.

Ibland vill ändå föräldrarna veta hur from rektorn själv är.

– Någon har frågat om jag blivit andedöpt men jag tycker inte att man kan mäta tro på det viset. Jesus är Jesus för mig, det tummar jag inte på. Men i övrigt är det ingen skillnad vilken kyrka eller vilket samfund du hör till eller hur stark din tro är just i dag. Det ska inte finnas några andliga trösklar till vår skola.

De flesta elever är lutheraner men också andra samfund finns representerade. 30 procent av eleverna är invandrare.

– Vi har elever med alla sorters bakgrund men det är definitivt ingen elitskola fast den är privat. Vi tar emot alla, en hel del elever som haft problem med exempelvis mobbning kommer till oss.

Kunskap och rättesnöre
Morgonsamling med kristet innehåll, bordsbön och julkyrka är förstås okej i en kristen skola. Utöver det har alla årskurser en extra timme religionsundervisning i veckan. Diskussioner om tro är också vanliga på alla årskurser.

– I en vanlig skola får läraren inte tala om sin egen tro ifall inte eleven själv frågar något. Här pratar vi däremot mycket, särskilt med tonåringarna. Någon elev kan komma från ett rätt strängt hem och då försöker vi erbjuda en öppen diskussionsmiljö för tro och tvivel i skolan. Ibland känns det visserligen som om inga ord biter. Senare har jag ändå hört att våra diskussioner haft betydelse. Det gäller att vara uthållig trots att man kanske möter ett stenansikte.

Andersson tror också att de kristna värderingarna kan vara ett konkret stöd för eleverna.

– Det finns så mycket att välja mellan i dag, så många olika sätt att leva på. Kristendomen erbjuder ett rättesnöre att ta fasta på.
De vuxna på skolan är utöver lärare och diskussionsplank också kristna förebilder för sina elever.

– Men framför allt är vi medmänniskor. Vi går med eleverna och stöder och uppmuntrar dem. Det är viktigt att berömma barnen och påminna dem om att det finns en plats för dem, också fast de kanske inte har bara tior på betyget. När föräldrarna oroar sig över vad det ska bli av deras barn så är det bra att veta att Gud har en plan för alla.
Men alla gör också fel på vägen och den kristna skolans elever är inga änglar per automatik.

– Det är oftast lite oroligare på hösten, mera dumheter som också jag får ta tag i. Men i en liten skola är det också lättare att reda upp saker och ting genast.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Nina Österholm



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54