Kristendom, islam, hinduism och buddhism är de fyra största religionerna i världen. De religionslösa är fler till antalet än buddisterna. Foto: SXC

Ökad migration kräver större religionskunskap

Migrationen i världen leder till att religionerna uppblandas. Det ökar också behovet av religionskunskap.
23.1.2013 kl. 12:54
Under de senaste femtio åren har mängden människor som flyttat från ett land till ett annat ökat från 80 miljoner till 200 miljoner, visar Kyrkostyrelsens rapport som bygger på statistik från International Bulletin of Missionary Research.

– Religionen är en av främsta orsakerna till migrationen i världen, säger teologiedoktor Timo Vasko, missionsteolog på Kyrkostyrelsen. Kristna är mer benägna att emigrera än andra religiösa grupperingar.

Av alla världens migranter är hälften kristna och en fjärdedel muslimer. Vasko menar att det finns flera orsaker till att det är så.

–  Speciellt i länder som Pakistan, Iran och Irak är det vanligt att regeringen inte respekterar mänskliga rättigheter och att den kristna minoriteten trakasseras.

Muslimerna är den näst största religiösa gruppen i världen.
 
–  De flyttar också av politiska orsaker men till exempel de 2,5 miljoner turkar som bor i Tyskland har flyttat i jakt på en bättre levnadsstandard.
 
Vasko ser det som en mänsklig rättighet att få höra evangeliet, och helst då på eget modersmål.

– Många invandrare frågar efter vad vi tror på i Finland. Vi har församlingar som har verksamhet på olika språk. Runt om i landet hålls gudstjänster bland annat på kinesiska, arabiska och ryska.
Många finländare ställs inför en ny situation när de får frågor om sin kristna tro.
 
– Förutom litteraturen ger kyrkans nätsidor svar på den frågan – på olika språk.

De som invandrar till Finland kommer ofta från samhällen där frihet och respekt för de mänskliga rättigheterna saknas.
 
Känner stor frihet

– Vi har religionsfrihet i Finland och det är ett okänt begrepp för många invandrare, säger Vasko.

– Vi har rätt att höra till vilket religiöst samfund som helst eller att låta bli. Det är vanligt att muslimer som kommer till Finland inte ansluter sig till något muslimsamfund. De känner att det är en stor frihet att för första gången i sitt liv få stifta bekantskap med allt som intresserar dem.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Sandberg



coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41